Enligt Niclas Modig, rapportförfattare och doktor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, finns det stort förbättringsutrymme vad det gäller ekonomiundervisning i gymnasiet. Svenska läroböcker i samhällskunskap behandlar delvis detta innehåll, men det finns förbättringspotential framför allt när det gäller språket som i större utsträckning borde växla mellan akademiska ekonomiska termer och vardagliga beskrivningar, förklarar Niclas Modig.
Unga får för dålig ekonomiundervisning
Studie Morgondagens arbetskraft får inte med sig tillräcklig ekonomiförståelse från skolan. En ny avhandling visar att gymnasieundervisningen i ekonomi är bristfällig. Forskaren Niclas Modig har identifierat en lösning.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Strategiska artiklar med tips och analyser.
- 6 fullmatade magasin årligen.
- Tillgång till premiumnyheter på vdtidningen.se.
- 100 procents fokus på vd-rollen.
– Just växlingen mellan akademiska termer och vardagliga beskrivningar som en språklig vågrörelse skulle man kunna säga, är en viktig förutsättning för fördjupat lärande, säger han och fortsätter:
– Dessutom är det så att blivande samhällskunskapslärare känner osäkerhet inför att undervisa om ekonomi och det ger anledning att fundera över om ekonomiutbildningen för blivande samhällskunskapslärare kan revideras så att den bättre förbereder studenterna för undervisningen.
Avhandlingen består av fyra delstudier. Två av delstudierna handlar om vilken ekonomikunskap som nationalekonomer anser att samhällskunskapsämnet bör ta upp och vad som tas upp i läroböcker. De andra två handlar om blivande samhällskunskapslärares förutsättningar att undervisa om ekonomi i gymnasieskolan.
Varför tror du att det här ämnet klassas som mer komplicerat och svårbegripligt än andra samhällsorienterade ämnen?
– Studenterna som ingår i undersökningen uppger att ämnet känns svårt att undervisa eftersom det är så pass begreppstätt. Vidare säger studenterna att de har svårt att se sambanden i ekonomin, alltså hur de olika ekonomiska begreppen och principerna hänger samman. Det leder till att de inte riktigt litar på den egna förmågan att undervisa ekonomi. Kanske skulle studenterna behöva läsa ytterligare ekonomi varvat med fler ämnesdidaktiska inslag under lärarutbildningen.
Vad anses vara de yttersta riskerna med att inte hantera det här problemet?
– Det finns ekonomiska dimensioner i de flesta beslut vi fattar både som privatpersoner och samhällsmedborgare och därför behövs gedigna ekonomiska kunskaper så att människor kan fatta individuella och kollektiva beslut på robusta grunder. Därför menar jag att ekonomiska kunskaper är en viktig demokratisk kompetens eftersom goda ekonomikunskaper rustar oss att bättre förstå och hantera omvärlden
Finns det något konkret sätt att underlätta för lärarna i den här undervisningen?
– Ett konkret tips är att verkligen se till att använda adekvata ekonomiska termer i undervisningen och förklara dem med vardagliga beskrivningar för att sedan återvända till de ekonomiska termerna. Sådana språkliga växlingar har visat sig vara betydelsefulla för att elever ska nå bortom den vardagliga förståelsen av ett fenomen.