Styrelseförsäkring räcker inte

– Men även med en sådan försäkring finns risk att råka illa ut, säger advokat Annika Freij som är delägare i Advokatfirman Glimstedt.

En styrelse- och vd-försäkring ska skydda mot personligt ansvar som typiskt sett kan uppstå för till exempel obetalda skatter och skulder till bolagets fordringsägare om bolaget varit underkapitaliserat, och för annan försummelse från styrelse eller vd som drabbar bolaget eller dess aktieägare.

– Styrelse och vd tror därmed att de har nödvändigt skydd för eventuellt framtida anspråk genom försäkringen. Denna uppfattning är tyvärr ofta felaktig.

Annika Freij konstaterar att det för ianspråktagande av en sådan försäkring krävs dels att den gällde när de omständigheter som utgör grunden för försäkringsfallet uppstår, dels att den är i kraft när skadeanmälan görs.

– Styrelsens och även vd:s ansvar för bolagets förpliktelser aktualiseras normalt först sedan bolaget inte längre kan betala sina skulder och oftast en lång tid efter bolagets konkurs. Detta gör att försäkringsskyddet är väsentligt urholkat.

Inte betalat premien

Konkursförvaltaren ska i sin förvaltarberättelse bland annat redovisa om bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet och när det antas att det funnits skäl för styrelsen att misstänka detta, med skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning som följd.

– Om styrelsen försummat sina skyldigheter i detta avseende kan personligt betalningsansvar uppstå, konstaterar Annika Freij.

Informationen i förvaltarberättelsen granskas av bolagets fordringsägare men kanske oftare av aktörer som har som affärsidé att agera och driva process mot styrelseledamöter i efterhand.

– Problemet är att anspråken ofta framställs flera år efter konkursutbrottet, vilket ofta innebär att skydd genom försäkringen saknas. Skälet till det är att försäkringen upphört att gälla när premien inte betalats, vilket normalt sker en tid före konkursen på grund av att bolaget saknar betalningsförmåga.

Ledamöterna och vd:n står då helt utan skydd och får driva process med egna medel och ur egen ficka betala det belopp som en fordringsägare kan visa sig ha rätt till.

– Detta öde har drabbat ledamöter och vd:ar i många bolag och trots att denna försäkringsproblematik varit känd en tid sker det än idag.

Hur kan man skydda sig?

Hur kan man då skydda sig mot exponering av sin privatekonomi till följd av ett engagemang som styrelseledamot eller vd?

– En grundläggande åtgärd är en noggrann och löpande uppföljning av bolagets ekonomiska utveckling och vid misstanke om kritisk kapitalbrist omgående upprätta en kontrollbalansräkning, gärna i samarbete med revisor, säger Annika Freij.

Här har styrelsen huvudansvaret, men även en vd med vetskap om styrelsens passivitet kan drabbas av ansvar för skulder som uppkommer genom dennes handlande.

En annan åtgärd bör vara att, när styrelseförsäkring tecknas, se till att man förhandlar fram en förlängd rapporteringsperiod.

– Det innebär att bolaget i konkurs, eller dess ledamöter, ges möjlighet att efter konkursen fortsätta att betala försäkringens premier under en önskad period och därmed ge fortsatt skydd. Skyddet bör utsträckas att gälla i tre år efter konkursen. Talan måste nämligen väckas inom tre år från förpliktelsens uppkomst. Stäm också av eventuella begränsningar i försäkringen och notera att man inte kan försäkra sig mot uppsåtliga eller bedrägliga handlingar.

Vidare bör bolaget, även om skyldigheten enligt lag bortfallit för många bolag, ha en revisor.

– Genom ett nära samarbete med revisorn kan en befarad kapitalbrist upptäckas i tid och nödvändiga åtgärder vidtas i rätt tid och på rätt sätt. Ekonomiska rapporter bör tas ut varje månad.

Hon råder också att om styrelsen och vd:n misstänker att kritisk kapitalbrist uppstått i bolaget bör de – särskilt om bolaget inte har revisor – engagera ett juridiskt biträde med nödvändig erfarenhet och kunskap om kapitalbristsituationen.

– Gör styrelsen och vd:n rätt här kommer de aldrig att behöva hamna i situationen att berättigade anspråk kan riktas mot en styrelseledamot eller vd, avslutar Annika Freij.