
När Vd-tidningen trotsar en redig vinterstorm och beger sig till friluftsföretagets Klättermusens kontor i Åre är det inte det enda pressbesöket företaget haft under veckan. Både kvällstidningar och modemagasin har fått upp ögonen för ekodesignen och Klättermusens miljöanpassade och internationellt prisbelönade friluftsprodukter. Senast uppmärksammades företaget med H&M Stipendiet för Hållbarhet 2011.
Vd:n Peter Askulv välkomnar uppmärksamheten. Det går äntligen riktigt bra för företaget med en omsättning på drygt 40 miljoner kronor och en stadigt växande internationell marknad.
– Vi har satsat på varumärkesbyggande. Man blir inte rik som småföretagare men nu börjar det löna sig, berättar han.
Vägen till toppen har inte varit en semestertur i solskenet. Företaget har bland annat gjort konkurs, tvingats stänga sin svenska textilfabrik och varit med om förluster av både ekonomiska och personliga mått, men med Peter Askulv i täten har Klättermusen alltid tagit sig upp i spåret igen.
– Det är som skidåkaren Per Elofsson sa: Det är bara att bryta ihop och komma igen, säger Peter Askulv.
Starten
När företaget Klättermusen startade 1984 fanns inga anställda. Bara ett otillfredsställt behov hos Peter Askulv att hitta bra kläder och utrustning som han behövde för sina strapatsfulla bergsklättringar. Bara en friluftsbutik i Sverige fanns och det räckte inte. Eftersom Peter Askulv ändå hade mycket bättre lösningar på olika funktioner på en jacka eller ryggsäck började han sy sin egen utrustning på en symaskin i ett vindsutrymme.
Fritidsintresset blev till företagsidé när han blev pappaledig med förste sonen. Då tog han en paus från studierna i skogsbiologi och specialiseringen mot vatten i växter. Universitetsvärlden var för trång, men studierna förde med sig en livslång passion för miljöfrågor.
– Man kan inte studera biologi på 70-talet utan att bli miljöaktivist, säger Peter Askulv.
Nya textilier och tekniker kan föra med sig miljöproblem på sikt. Peter Askulv insåg till exempel tidigt att fluorkarboner är farliga för miljön.
– Trots att jag är biolog och kemist är det mycket jag inte har en aning om. Men jag förstår forskningsrapporterna när de kommer, säger han.
Först är inte störst
Trots att Klättermusen snabbt blev kultförklarade i extremsportvärlden gick det trögt de första åren.
– Det tog fyra år innan jag tog ut lika hög lön som mina sömmerskor, berättar Peter Askulv.
Fabriken i Umeå tvingades till slut stänga ner och Klättermusen gick i konkurs 1995. Företaget återuppstod, flyttade produktionen till Estland och lade om försäljningen från grunden. Från att sälja 90 procent av produktionen på postorder säljs idag 95 procent i butik.
– Jag undrar hur det hade gått om internet blivit riktigt stort då. Då hade vi nog klarat oss och fortsatt sälja på postorder.
Motvind har han annars inget emot, trots att orkanvindarna får fönsterrutorna att skallra på kontoret, och trots att företaget varit nära förlustens branta stup många gånger. I utmaningen, fastklamrande på en bergsvägg eller i ekonomiskt blåsväder, väcks nämligen hans envishet och entreprenörsanda.
– Jag är adrenalinnarkoman och funkar bäst i kritiska situationer. Det finns en koppling till klättring och att vara entreprenör, man måste trivas i spännande situationer och våga ta risker. Man lyckas ibland, och ibland går det inte, säger Peter Askulv.
Senast detta testades ordentligt var 2003 då en tillverkare i Portugal inte kunde leverera höstsäsongens vinterkläder och fabriken stod med en skuld på 350 000 kronor.
– Jag hade inte pengarna på kontot utan fick lösa det med banken på tre veckor. Hade fabriken konkursat hade jag förlorat allt.
Krisen gjorde att han tog in ett tyskt bolag som tog över 30 procent av företaget. Det gör att det idag finns rejält med kapital i Klättermusen om det skulle uppstå liknande kriser.
– Det var ett bra beslut att ta in dem, där satte företaget fart.
Nästa år ska de omsätta 50 miljoner kronor och det är egentligen först då alla delar i företaget kan besättas och gå med vinst.
Ger bekräftelse
Eftersom Peter Askulv känner varenda söm och varenda tygbit och spänne i produktionen är en av hans viktigaste funktion som vd och chef att finnas tillgänglig.
– Mitt jobb är en lång rundvandring. Jag går och pratar med serviceavdelningen, lyssnar, säger: Vad bra ni jobbar, fortsätt! Sedan går jag till en annan avdelning och hör vad de säger. Jag är säker på att alla gör ett bra jobb, men det är viktigt för dem att få höra det.
Det glada humöret kan göra att människor tror att Peter Askulv är någon man lätt kan köra över, så är det inte.
– Jag är kanske inte så snäll som jag verkar.
Konflikträdsla är ändå en del av bilden.
– Jag blir förbannad tio gånger på ett år. Det är kanske bättre att bli förbannad 30 gånger och reda ut saker direkt, säger han.
Även om rollen som chef och vd tar mycket kraft, ser sig Peter Askulv mest som innovatören, kreatören och designern.
– Jag är bättre ledare än chef. En vd:s jobb är administrativt, det finns det folk som är bättre på än mig. Min målsättning är att jag i framtiden inte ska behövas, utan kan ägna mig åt designsidan helt och hållet.
Aldrig ledig
Än så länge har han fullt upp med vd-ansvaret. Peter Askulv, 57 år, har först nyligen börjat se över sitt pensionssparande och unnar sig bara en veckas semester om året. Då blir det gärna segling.
– De sista tio åren har jag inte haft så mycket fritid eller egen tid, säger han.
Till sommaren tar hans dotter studenten i Umeå. Då ska han åka upp och hälsa på, annars har han svårt att komma ifrån jobbet i Åre. Dottern träffar han inte så ofta som han önskar. Sönerna träffar han oftare eftersom de kan ses i Stockholm då och då.
– Det finns lägen då man behöver sina föräldrar. Men det är nog mest jag som lider av det. Jag tycker det är jobbigt och vill helst träffa henne varje dag, säger Peter Askulv och blir lite blank och röd i ögonen.
I augusti väntas äldsta sonen bli pappa.
– Jag har inte vant mig vid det än, att tiden går så fort, säger Peter Askulv.
När barnen var små följde de med på klättringssemestrar och sov i tält. Nu blir det inte så mycket klättring, ett trilskande knä har satt stopp för de värsta strapatserna, som att bestiga Trollväggen i Norge eller klättra och sova i grottsystem flera dagar i sträck.
Adrenalinkickarna har haft sitt pris och Peter Askulv har varit med om två dödsolyckor i klättringssammanhang. En drabbade hans vän och kollega på Klättermusen under en blåsig bergsbestigning i Norge.
– Vi hade övernattat på en bergstopp. Jag hade byggt en bivack, Tommy hade legat i sitt sovsäcksskydd och Anders i ett enmanstält. Det blåste så hårt så att min ryggsäck som vägde 15 kilo flyttades av vinden. Anders skulle plocka ner sitt tält och jag och Tommy skulle fixa maten. Vi höll på med att hälla sprit i behållare och trixade med att få till nåt att äta. När det var klart ropade vi på Anders. Men han kom inte. Där hans tält hade stått fanns bara tältpinnarna kvar. Han hade blåst av kanten och hade kanske hållit i tältet som vinden fått tag i. Vi hittade skrapmärken och blodspår längs kanten. Sen var det 450 meter till marken. Vi hittade honom där nere sen.
Peter Askulv blir tyst några sekunder.
– Det var traumatiskt. Tre dagar senare var jag tvungen att stå i en monter på en mässa, det var inte så jävla kul.
Praktisk design
För Peter Askulv är jobbet ständigt närvarande. Självklart går han helst också klädd i sin egen design, varumärket är en del av livsstilen. Peter Askulv köpte till exempel sin första vanliga kostym för två år sedan och har ingen annan. Det kan ses som en symbol för vad Klättermusen står för, hållbarhet. Köp inte en ny kavaj om inte den gamla fallit i trasor.
– Jag är ingen storkonsument på kläder, erkänner Peter Askulv, men lägger till: Ett par jeans har så kort livslängd! Efter ett år är de utslitna.
Hans egen design har ett enkelt framgångskoncept, det ska vara praktiskt, slitstarkt och miljöanpassat. Klättermusen har till exempel ett märkning i produkterna som talar om hur mycket av materialet som går att återvinna och strävar efter att fler i branschen ska följa efter och påverka textiltillverkarna.
Därför finns det ingenting som heter företagshemligheter när det kommer till material som är skonsammare för naturen. Ringer en konkurrent och frågar vilken miljöanpassad impregnering som använts till ett visst material får de omedelbart reda på det och var de kan köpa samma produkt.
– Annars har man skickat budskapet att miljö bara är en konkurrensfördel. I Sverige har vi ingenting att förlora på att hjälpa varandra.
Men ringer folk och vill veta hemligheter om hur Peter Askulv har löst designen på en produkt låter det annorlunda.
– Då säger jag, nehej du, och skrattar, berättar han med ett stort leende.
Pantsystem
Ett framtidsprojekt som redan dragit igång är Klättermusens pantsystem för textilier. När en jacka blivit utsliten kan kunden komma in med den och få rabatt på en ny produkt. Ännu är Klättermusen före sin tid. Inte en enda produkt har lämnats in för återvinning eftersom de inte hunnit slitas ut än, och ett fungerande system för hur återvinningen ska gå till när produkterna lämnas i pant existerar inte än.
– Recycleprogrammet sätter press på den egna organisationen. Produkterna vi utvecklar idag ska vi återvinna om fem till sex år. Utvecklingen går snabbt framåt men hur det ser ut om fem år vet vi inte, säger Peter Askulv.
Nya utmaningar kräver en positiv inställning. Enligt hustrun Eva har han gott om den varan.
– Han garvar hela tiden.
En mindre bra egenskap har hon svårare att komma på.
– Det var ju bra att du fick tänka länge, säger Peter Askulv och får Eva att skratta.
– Det skulle i så fall vara att han inte kan stänga av sin jobbhjärna när han kommer hem, inte för att jag kan det heller! säger Eva Askulv.
Delat ledarskap
Peter Askulv håller med, han har svårt att skilja på sig som vd och sig som person, kanske för att han i 27 år levt med företaget, och det med honom. Trots vd-titeln är det lika mycket Eva Askulvs företag. Hon står för marknadsföringen och brukar vara ansiktet utåt.
– Jag försöker ligga lågt, i friluftskretsar känner de Eva bättre än mig, säger Peter Askulv.
Att dela ledarskapet och jobba sida vid sida med sin partner tycker han ger kraft.
– Det är inte enkelt och det kan innebära problem för de anställda. Men det är en styrka att ha någon som man kan lita på till 100 procent. Jag hade inte orkat utan henne, säger Peter Askulv.
– Vi har en otrolig förståelse för varandra och går inte och gnäller. Ofta ser det ut som sju svåra år hemma, men då gör vi gemensamma ryck. Det hade varit svårt om vi hade haft olika jobb och Peter kommit hem åtta på kvällen och bara velat läsa segeltidningar, säger Eva Askulv.