Så leder du värderingsbaserat

– Vi kan nog vara säkra på att det mer flexibla arbetet, med mycket distansarbete, har kommit för att stanna, säger Julia Norinder när vi ses i ett videomöte för intervjun.

Hon sitter i sin soliga trädgård i Göteborg, medan maken under tiden för intervjun kombinerar sitt hemarbetande med att ta hand om den förkylda sonen som är hemma från förskolan. En inte ovanlig arbetssituation i Sverige våren 2021. Flexibelt, digitalt, vabb och vobb.

Julia Norinder är författare, ledarskapsutvecklare och rådgivare. Hon har tidigare bland annat varit VD på ett konsultföretag och chef för HR & Kommunikation på biståndsmyndigheten Sida. Från början utbildade hon sig till internationell civilekonom, men tyckte inte att ämnet riktigt började leva för henne förrän hon mötte forskning som hade en mer flerdimensionell syn på företagande än att det skulle generera största möjliga profit.

Tid för reflektion

I sin bok om värderingsbaserat ledarskap skriver hon att människan behöver känna ett högre syfte med arbetet. En stark känsla för syftet med arbetet skapar mening och bidrar till välmående. Det är extra viktigt nu under pandemin.

Många företag arbetar mer eller mindre ambitiöst med sin företagskultur.

– Men det sker ibland alldeles för ytligt, i värsta fall identifierar man några värdeord och sen tror att det är klart. Skall det bli bra behöver man ha ett annat förhållningssätt och få igång en kontinuerlig reflektion, dialog och utvecklingsprocess i organisationen. Det handlar om att jobba medvetet med hur vi vill ha det tillsammans för att få tillgång till vår fulla potential, vara produktiva och må bra.

Inte minst chefen själv och ledningsgruppen behöver reflektera över sina värderingar och syften. Som chef är det viktigt med en medvetenhet och en tydlig inre kompass för att kunna vara autentisk i sitt ledarskap. Det är också viktigt att medvetet kunna omsätta företagets värderingar i sitt ledarskapsbeteende. Något som inte alltid är helt enkelt.

Som exempel på företag som lyckats väl med att formulera och ingjuta sitt syfte nämner Julia Norinder IKEA – ”En bättre vardag för de många människorna”. Skatteverket, som ville gå från att vara en kontrollmyndighet och satsade mycket på att utveckla en god service – inte minst digitalt – utifrån sin vision ”Ett samhälle där alla vill göra rätt för sig”. I båda fallen är det syften som tar sikte på att göra gott för det omgivande samhället.

Måste finnas en samsyn om värdegrund

Idag är ofta hållbarhet ett viktigt värdegrundsord för många verksamheter, inte bara den egna organisationens hållbarhet utan också att bidra till en bättre värd globalt.

– Det är jättebra, säger Julia Norinder. Vi behöver accelerera omställningen till det hållbara samhället och alla företag och organisationer behöver bidra. Att arbeta aktivt med hållbarhet är också ett sätt att stärka det högre syftet.

Tillit är ett annat populärt värdegrundsord, men som för alla sådana så måste verksamheten också leva upp till det i vardagen. ”På kaffekoppen står det tillit, men i praktiken upplever medarbetarna att de möts av misstro”, skriver Julia Norinder i ett exempel i sin bok. Det måste finnas en samsyn om vad värdegrundsorden egentligen ska betyda i vardagen, konstaterar hon.

En chef som leder värderingsbaserat och med tillit måste också våga få medarbetarnas feedback på sitt eget arbete. Allt detta bör ske i en ständigt pågående dialog.

– Det blir sällan bra om det sker en gång om året i samband med ett utvecklingssamtal…”och hur tycker du jag fungerar som chef?”. Man bör ständigt vara öppen för att ta emot synpunkter från medarbetarna, och inte se det som något hotfullt. Ingen är perfekt, och det handlar ju om en kommunikation mellan människor som alltid kan förbättras – ”hur ser du på när jag säger det här?”

Mötet ska ge – inte ta – energi

Många medarbetare uttrycker trötthet över de möten – numera ofta digitala – som arbetet innebär. Möten dränerar mig på energi, kan det heta. Men så ska det inte vara, och det behöver heller inte vara så, säger Julia Norinder.

– Ett bra möte ska istället ge energi. Det finns onödiga möten – när ledningen kanske bara informerar, det kan göras på ett annat sätt. Vi behöver minska mängden möten. Men för den samskapande processen som ska inspirera alla att utvecklas och att utveckla organisationen är möten nödvändiga, säger Julia Norinder.

De möten som behövs för gemensam problemlösning och samskapande behöver planeras och på ett bra sätt, fortsätter hon. Utvecklande möten bör ofta mer ha formen av en workshop än ett traditionellt möte. Det är också jätteviktigt att arbeta med samtalsklimatet på mötet.

Ett sätt att göra mötena mer levande och energigivande är att använda incheckningar. Det är en inledande enkel fråga som deltagare turas om att utforma inför mötena. Alla ska säga något om den, och därmed blir allas röster hörda redan från början. Incheckningen kan om man vill innebära ett lite längre reflekterande över den egna eller gruppens arbetssituation. Mötet kan också rundas av med en utcheckning, där var och en reflekterar något över mötet som varit.

Stötta gränssättning

Ett tillits- och värderingsbaserat ledarskap ger alla medarbetare lite mer frihet. Chefen ska stötta medarbetarnas självledarskap, vilket blir extra viktigt i ett mer flexibelt och digitalt arbetsliv, resonerar Julia Norinder.

– Det är också viktigt att stötta medarbetarnas gränssättningskompetens, eftersom det nya arbetslivet på många sätt är väldigt gränslöst. Och, förstås, att som chef reflektera över sin egen gränssättningskompetens.

Det kan handla om att inte öppna – eller skicka – jobbmejl på helgen eller mitt i natten. Att vara lyhörd för om medarbetarna sitter därhemma och drunknar i arbete, sådant som kan vara svårare att observera när man inte möts i vardagen.

Alltfler jobbar också enligt nya mer osäkra anställningsformer, giggare, egenanställda som säljer in enstaka jobb, som konsulter eller frilansar. Ska de ses som en del av organisationen, och hur ska de ledas värderingsbaserat?

– Ja, det där är ju en fråga som blir allt mer relevant, men jag tror att de flesta ser det som att det är ditt företags ansvar att även se till att de ska omfattas av företagets värdegrund. Det är ju förstås en skillnad om du som konsult är en del av ett större konsultbolag, där du har en egen ledning och värdegrund eller om du är egen konsult eller frilans med många uppdrag för ett och samma företag.

Till sist – finns det någon motsättning mellan att leda värderingsbaserat och att ha en målstyrning i organisationen?

– Nej, det gör det inte, det kan absolut finnas parallellt. Det kan däremot finnas en motsättning med alltför omfattande regel- och detaljstyrning. Det finns ofta skäl att samtidigt som man går igenom hur ledarskapet fungerar titta på hur den större styr- och ledningsfilosofin ser ut i organisationen. Inte sällan finns det ett lapptäcke av olika modeller, som man inte riktigt tagit sig till att utvärdera vad de syftar till.

Fakta:

Julia Norinders råd för att utveckla ett värderingsbaserat ledarskap

• Ta dig tid att reflektera och landa i din inre kompass. Ställ dig frågor som: Vad är viktigt på riktigt för mig? Vad vill jag bidra till genom mitt arbete och mitt ledarskap? Vilka är mina viktigaste värderingar där jag står just nu? Hur kan jag omsätta mina värderingar i ett gott ledarskap?
• Arbeta med feedback och utveckla kontinuerligt din självkännedom. Bygg ett klimat av tillit och psykologisk trygghet i ditt team så att ni på riktigt kan stötta varandra att utvecklas och nå er fulla potential, individuellt och tillsammans.
• Arbeta med syfte och värderingar på grupp/företagsnivå för att skapa mening, lära känna varandra och tillsammans utveckla den kultur ni vill ha i gruppen/företaget.