– Om man vill ha variation i kontorsyrken så måste det till mer radikala förändringar, säger Svend Erik Mathiassen. Ersätter man bara tio procent av arbetstiden vid datorn med tyngre uppgifter, som att städa rummet eller lyfta lådor händer väldigt mycket mer med variationen än med nog så många extra vilopauser.
De två forskarna menar att forskning kring jobbrotation måste bygga på att man ser hela organisationen som en låda med arbetsuppgifter som ska fördelas på ett bra sätt mellan olika individer. Men forskningen som bedrivs idag har bara fokuserat på enskilda individer, till exempel kassörskor i en stormarknad som fick göra något annat i butiken hälften av sin tid. Men här fanns ingenting upptaget om hur det gick för dem som blev av med en del arbetsuppgifter på grund av kassörskorna. Organisationsperspektivet saknades helt.
Forskarna menar också att man måste se om det finns något vettigt att växla till om man vill använda jobbrotation i en organisation. Trenden går ju allt mer mot nischning och då kan det vara svårt att hitta alternativa arbetsuppgifter.
Några övergripande slutsatser presenteras också i rapporten:
- Forskare är allmänt övertygade att repetitivt arbete med snarlik belastning under lång tid kan leda till besvär.
- Bara ungefär hälften av alla sysselsatta i Sverige anser att de har ett omväxlande arbete.
- Rationalisering och outsourcing av produktion leder sannolikt till mindre fysisk variation inom den enskilda organisationen.
- Det är svårt att inom befintliga kontorsyrken få ökad fysisk variation inom de arbetsuppgifter som finns att tillgå, inklusive raster och pauser.
- Det finns få studier om hur en arbetsväxling eller arbetsutvidgning påverkar den enskilde individen.
- Det saknas studier om ifall till exempel arbetsväxling kommer alla till nytta eller om vissa grupper diskrimineras då arbetet fördelas mellan olika individer.
publicerad 29 februari 2016