Med stoltheten som en strategi

I boken ”Stolthet som strategi” berättar författarna Caroline Stenbacka Nordström och Elin Alsiok om hur stolt bemötande kan skapa värden i företagets verksamhet.

Caroline Stenbacka Nordström doktorerade 1998 vid Hanken Svenska Handelshögskolan i Finland. Hon har mångårig erfarenhet av att arbeta internationellt, bland annat med marknadsföring vid Bayers huvudkontor i Tyskland. Hon var under 15 år verksam som lektor vid Luleå tekniska universitet och sedan 2013 är Caroline Stenbacka Nordström gestaltterapeut med inriktning på ledarskap.

– Jag upptäckte gestaltmetoden som deltagare i en ledarskapsutbildning och blev fascinerad av de förändringar som vi nådde genom gestaltkonsulternas arbete, berättar hon.

I sin doktorsavhandling myntade Caroline Stenbacka Nordström begreppet löftesmarknadsföring. Det handlar om att ge löften som är relevanta och möjliga att hålla, för att skapa varaktiga relationer som bygger på tillit och att kunna bemöta sig själv, kunder, kollegor och andra på ett medvetet, respektfullt och inlyssnande sätt.

– En verksamhet som förstår och arbetar utifrån detta skapar grund för en organisatorisk stolthet. Medarbetarna kan sträcka på sig när de levererar det som utlovats och kunden kan sträcka på sig för att den har betalat och fått vad den behöver och vill ha, säger Caroline Stenbacka Nordström.

Den nya boken har hon skrivit tillsammans med Elin Alsiok som är vd och grundare av Stolthetsbyrån som utbildar företag, organisationer och studenter om bemötande kopplat till stolthet. Tillsammans har de också utvecklat en metod ”stolt bemötande” som går ut på att enskilt eller i grupp träna på och känna och uttrycka stolthet

Den naturligaste saken i världen

Caroline Stenbacka Nordström konstaterar att känna stolthet, över att finnas till och leva sitt liv, egentligen är den naturligaste sak i världen.

– Ändå har många svårt för att vara stolta och för att uttrycka stoltheten. Det är livsviktigt att känna stoltheten och en förutsättning för att det vi gör yrkesmässigt ska bli riktigt bra. I Norden är vi generellt sett ovana att vara stolta och det är här till och med vanligt att människor är superödmjuka, speciellt den äldre generationen, menar författarna.

Tillgjort högmod förväxlas ibland med stolthet.

– Högmod är en alltför stark uppskattning av sig själv och sina förmågor och en motsvarande nedvärdering av andras – att framhäva sig själv på andras bekostnad. För en sådan människa är det alltid någon annan som ”gör fel”. Tillgjordhet, att göra sig till någon annan än den man är, är onaturligt och därmed ansträngande för alla parter.

Alla medarbetare i en organisation förmedlar sin individuella känsla av stolthet oavsett om de är medvetna om stoltheten eller inte.

– Antingen syns det att stoltheten finns där, eller så märks det att den inte finns där. Det syns på kroppshållningen hos medarbetarna. Stoltheten är något fysiskt, något förnimbart. Stoltheten lyser i ögonen på en människa, antingen med sin frånvaro eller med sin närvaro. Ett stolt bemötande känns självklart, avslappnat och medvetet på samma gång. Äkta stolthet är värmande, enligt Caroline Stenbacka Nordström.

Hon konstaterar att när medarbetarnas stolthet växer ökar också deras kapacitet och lust att skapa de värden som organisationen är beroende av för att nå sina mål och uppfylla sina löften.

– Stolthet som strategi bygger på lika delar målinriktad intention och processorienterad emotion. Intentionen formuleras av ledningen och förmedlas till medarbetarna genom cheferna.

Det innebär att det kommer an på vd:n och hela ledningsgruppen att föregå med gott exempel och förverkliga metoden genom att bemöta sina medarbetare med stolthet.

– Vd:n får inte fastna i idealbilden om ”The lonely hero” utan teamarbete är det som skapar framgångsrika företag.

En autentiskt stolt individ ger ett värdigt intryck och ger uttryck för självaktning utan att behöva yttra ett ord.

– Många känner instinktivt respekt för en person som utstrålar en sådan stolthet, som verkar stolt i sig själv och som värdesätter både sig själv och andra. Det kan ha inverkan på personens position eller status i en grupp, stoltheten noteras av omgivningen och påverkar dennes sociala anseende och rangordningen i gruppen.

Ökad status

Stoltheten kan på så sätt leda till ökad status.

– Det betyder också att en arbetsplats där medarbetarna ger uttryck för stolthet kan öka i attraktivitet eftersom kunder och andra antar att stoltheten är relaterad till goda prestationer.

Författarna menar att i en ”bemötandeorganisation” vet medarbetarna vad de är bra på och vad andra anser att de är bra på och uttrycker och synliggör det i vardagen utan oro för vad kollegorna eller någon annan ska tycka.

– När man på det sättet visar varandra den stolthet man känner och delar minnen och upplevelser av stolthet med varandra, kan stoltheten utvecklas ytterligare, avslutar Caroline Stenbacka Nordström.