Inga produkter i varukorgen.
Lönsamheten påverkas när vi inte arbetar på hjärnans villkor
Förändringsledning
Beteendevetaren, författaren och föreläsaren Tomas Dalström har han gjort en detaljerad sammanställning, som utgår från forskning, och som visar vad det kostar att inte arbeta på hjärnans villkor. Och om du vänder på myntet hur stor vinsten blir.
Att lära sig att lära är nyckeln till framtiden. Foto: Adobe Stock
Sammanställningen kan sammanfattas i att om en persons produktivitet minskar med sex minuter per timme, under tio månader – på grund av olika distraktioner – motsvarar det samma summa som organisation betalar i personalkostnad för en månads arbete. Det gäller oavsett lön. Till det ska läggas förlorade intäkter på minst lika mycket som ska bidra till ett företags vinst och gemensamma kostnader.
– Observera att det inte handlar om de pauser vi tar för att vi ska vara produktiva, säger Tomas Dalström.
Han beskriver också några vanliga distraktioner, här tar vi upp multitasking och störande miljöer
Snittlönen i Sverige är 289 kr/timme inklusive arbetsgivaravgifter, enligt SCB. Vi avrundar till 300 kr och väljer 10 procents produktivitetsminskning per timme – eller sex minuter.
1. Multitasking minskar produktiviteten med upp till 40 procent på individuell nivå. En medelanvändare kollar mobilen var femte minut. Det tar upp till 25 minuter att komma tillbaka till arbetsuppgiften. Det är inte som att tända och släcka ficklampan på mobilen. Det tar alltid tid att hitta rätt minneskrok och att få upp farten igen.
Tomas Dalström väljer 10 procents produktivitetsminskning per timme.
Produktivitetstapp per timme: 30 kr (300 kr x 10%).
Produktivitetstapp per dag: 240 kr. (8 timmar x 30 kr).
Produktivitetstapp per månad: 5 040 kr/månad (240 kr x 21 dagar).
Lägg till det att kvinnor generellt och män över fyrtio år blir mer störda, än andra, på alla som inte kan låta bli att multitaska under möten. Motståndet ökar ju mer man tjänar. Konflikter har också en kostnad.
– Volvo Personvagnar investerade 37 miljoner kronor i en utbildning, för att de anställda bara skulle kolla mejl två gånger om dagen. Den resulterade i en produktivitetsökning på 2,5 procent. Det var för drygt tio år sedan. Innan smarta telefoner, mobilt bredband och sociala. Tanken svindlar.
2. Störande miljöer. Produktiviteten minskar med 2 till 4 procent när du skriver ett kort och enkelt sms – och samtidigt hör en röst som stör. Inte mycket annat du gör under en arbetsdag kräver så lite hjärnkraft!!
En minskning med endast två procent under ett år, resulterar i en produktivitetsförlust på 100 000 kronor för 10 anställda, som har en medellön på 26 000 kronor. Svenska företag förlorar miljarder per år på störande miljöer.
– Alla störs av röster, både extroverta och introverta. Lägg till det alla rörelser som drar blicken till sig i ett öppet kontor. Även de har en kostnad.
En chef som arbetar i ett aktivitetsbaserat kontor berättade att de flesta sitter kvar hos sina kompisar när de ska göra något som kräver koncentration. ”De inser inte hur störda de blir.” Forskning visar samma sak.
3. Att lära sig att lära är nyckeln till framtiden. World Economic Forum slår fast att vi kommer att gå från 30 minuter till fem timmar av lärande varje vecka! Ungefär 50 procent av alla yrkesverksamma behöver utbilda sig under de närmaste åren.
– Den som har kunskap om hur inlärningsprocessen fungerar – med utgångspunkt från hjärnan – och de bästa inlärningsteknikerna, når ett önskvärt resultat snabbare än andra.
4. Den kreativa processen är lättstörd. Den tid och det lugn som hjärnan behöver finns inte alltid idag. Det kan vara en förklaring till att antalet nystartade företag i USA har sjunkit de senaste tio åren, enligt DI.
– Vi står inför stora utmaningar lokalt och globalt. För att tänka nya tankar krävs det att hjärnan kan arbeta ostört under längre tid. När vi inte förstår hur hjärnan fungerar – eller erbjuds möjligheten att arbeta ostört – går organisationen miste om de stora idéerna. Det är en förlust som knappt går att värdera.
5. Hälsa. En stressad medarbetare förlorar upp till 38 procent av sin produktivitet. Enligt Arbetsmiljöverket kostar en person som är sjukskriven för utmattningssyndrom företaget runt 400 000 kronor.
– Att hitta en balans mellan hög prestation och välmående är avgörande – på ett personligt plan men också för en organisation, säger Tomas Dalström.
Kreativitet, inlärning och produktivitet är tre av flera nyckelfaktorer, som är avgörande för att vi ska lyckas som individer, organisationer och samhälle. Men det kan vara svårt att lyckas, eftersom vi har byggt in möjligheten att misslyckas i tekniken, miljön och kulturen.
Det resulterar i att individer, avdelningar, företag, branscher, offentlig sektor och utbildningar underpresterar. Och när de flesta gör det så märks det inte. Det är det nya normala.
– Det är helt enkelt för jäkligt att vi har hamnat i den här situationen, men om vi ska se det från den positiva sidan, så är det nu du ska agera om du vill bli bättre. I Sverige eller internationellt. När de andra väljer de negativa alternativen, väljer du eller ditt företag de positiva. Det handlar inte om att arbeta mer – utan effektivare. Att skilja på arbete och fritid. På det personliga planet kan vinsten vara bättre betyg, drömjobbet och en hel helg till med nära och kära.
Han använder begreppet en intelligensskapande kultur.
– I den har alla kunskap om hur våra hjärnor fungerar och hur det påverkar vår hälsa och prestationsförmåga. I en intelligent kultur får varje individ möjlighet att använda sin hjärnas fulla potential. På kontoret, hemma eller någon annanstans, säger Tomas Dalström.
Läs mer: Dalstrom utan h
Han konstaterar att det vi har kunskap om kan vi förändras. Och att om det aldrig har varit lättare att lyckas, för den som har kunskap om hur hjärnan fungerar – och använder den.
