Efter utbrottet av coronapandemin kom ryktesspridningen snabbt igång. Men långt ifrån allt som nu sprids på nätet är sant. Mycket är ren desinformation.
En rapport från det amerikanska utrikesdepartementet har visat att cirka två miljoner inlägg på Twitter innehöll felaktig information om coronavirus. Konspirationsteorier har också spridits av politiker i länder som Iran, Kina och USA om att coronavirus är ett biologiskt vapen.
Och i Sverige har det distribuerats falska löpsedlar på nätet med uttalanden från Folkhälsomyndigheten.
Förvärrar krisen
– Det är förväntat att nivån av felaktig information nu eskalerar. Det har vi sett förut i tider av kris och sjukdom. Människor som är ängsliga söker och delar snabbt information. Det skapar förutsättningar för spridning av felaktig information, vilket kan förvärra krisen och utnyttjas till både digital kriminalitet och politisk destabilisering, säger Johan Farkas, som specialiserat sig på propaganda och desinformation.
Bristen på tillförlitlig information bidrar också till en ökad oro, enligt en färsk global undersökning från Edelman Trust Barometer. Studien genomfördes i början av mars i Brasilien, Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Sydafrika, Sydkorea, Storbritannien och USA. 74 procent av de tillfrågade oroar sig över falska nyheter och falsk information om virusutbrottet och 45 procent har svårigheter att hitta pålitlig information, visar undersökningen.
Förhindra spridning
Hur ska man då hantera desinformationen? Enligt Johan Farkas gäller det att vi är källkritiska och bara delar kvalitetssäkrad information från myndigheterna. Samtidigt är det viktigt att myndigheterna å sin sida hela tiden håller invånarna uppdaterade och gör informationen synlig och lättillgänglig.
– På samma sätt som vi ska vara proaktiva med att stoppa smittspridning ska vi vara proaktiva för att förhindra spridning av felaktig information och desinformation. Därför måste myndigheterna hela tiden vara tydliga i sin kommunikation, fokusera på att nå ut till alla målgrupper och vara uppmärksamma på om något felaktigt börjar delas i sociala medier, säger Johan Farkas.
Den svenska kommunikationen kan dock ibland uppfattas som förvirrande och otydlig, vilket skapar grogrund för desinformation, menar han.
– På SVT var toppnyheten både att coronapandemin är ”som en svår influensasäsong” och att ”vi står inför den största utmaningen i modern tid”. Det skapar onödig förvirring. Det vore önskvärt att myndigheterna både kommunicerade på ett tydligare sätt och till fler målgrupper. Samarbete med influencers i sociala medier skulle kunna vara ett sätt att nå ut till fler unga, förklarar Johan Farkas.
Techbolagen går samman
Internationellt är flera insatser nu på gång för att stoppa desinformationen. De stora techbolagen som Facebook, Google, Twitter, Microsoft och Reddit har i ett uttalande meddelat att de gör gemensam sak i kampen mot lögner och felaktigheter som sprids via deras plattformar. Bland annat stödjer Facebook ett internationellt faktagranskande nätverk och den icke vinstdrivande amerikanska journalistorganisationen Poynter Institute.
Johan Farkas välkomnar techbolagens engagemang.
– På ett sätt är det en lättare uppgift för Google och Facebook att hantera detta än till exempel ett demokratiskt val. I en demokrati kan det vara svårt att agera utan att riskera skada den demokratiska debatten och få kritik för att lyfta fram enskilda kandidater. Med coronapandemin är uppgiften tydligare – den information som myndigheterna delar med sig av ska vara synlig för alla, sammanfattar Johan Farkas.