Externt kapital: Se upp med fällorna vid anskaffning av

Extern kapital Behovet av externt kapital är något som vd och ägare inte sällan möter när ambitionen är att växa eller att utveckla företaget eller att bara som nu hantera kapitalbehov utifrån Corona-situationen. Om det ska ske via riskkapital eller lån kräver en tydlig analys.

Externt kapital: Se upp med fällorna vid anskaffning av
Det krävs en tydlig analys kring externt kapital.

Situationen där ett företag kan behöva kapitaltillskott genom externt kapital varierar. Det kan handla om en start up som vill växa snabbt, ett företag som vill utveckla nya produkter eller ett nytt ben som behöves för att komplettera en befintlig verksamhet. Det viktiga i sammanhanget är att ha en tydlig strategi ifall behovet skulle uppkomma och att skapa en företagsstruktur som är gynnsam. Det menar Martin Sand och Julia Gustafsson, skatterådgivare på Grant Thornton.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
VD-tidningen premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Strategiska artiklar med tips och analyser.
  • 6 fullmatade magasin årligen.
  • Tillgång till premiumnyheter på vdtidningen.se.
  • 100 procents fokus på vd-rollen.
Redan prenumerant?

– Situationen kan variera väldigt mycket och vilka vägar man väljer kan vara rätt olika, konstaterar Martin Sand. Det gäller att i tid ha skapat en anpassningsbar struktur på verksamheten.

Några huvudspår kring externt kapital

Vid extern finansiering av ett fåmansbolag finns det egentligen bara två vägar om inte ägaren har en massa eget kapital ”skvalpande”, som Julia Gustafsson uttrycker det. Den ena vägen är att ta lån i banken och den andra är att ta in riskkapital.

Enligt Julia Gustafsson gör rätt företagsstruktur att skatteeffekterna kan hanteras på ett annat sätt för befintlig ägare.
Enligt Julia Gustafsson gör rätt företagsstruktur att skatteeffekterna kan hanteras på ett annat sätt för befintlig ägare. Foto: Grant Thornton. Enligt Julia Gustafsson gör rätt företagsstruktur att skatteeffekterna kan hanteras på ett annat sätt för befintlig ägare.

– Med banklån krävs det ofta olika former av säkerheter, vilket kan vara en utmaning, säger Martin Sand. Vidare kan banken villkora utdelning så att den inte får ske innan amorteringarna klarats av.

Därför är finansiering med hjälp av riskkapital och externt kapital  i någon form oftare en framkomligare väg. Men för att detta ska vara möjligt så bör man ha en anpassad ägarstruktur som underlättar. Här förespråkar Martin Sand och Julia Gustafsson en struktur med ett holdingbolag som i sin tur äger själva driftbolaget.

– Med rätt företagsstruktur kan även skatteeffekterna hanteras på ett annat sätt för befintlig ägare, berättar Julia Gustafsson. Genom att ha möjlighet att exempelvis sälja aktier i driftbolaget indirekt via holdingbolaget så medför det inte någon omedelbar skatteeffekt för ägaren av holdingbolaget.

Indirekt ägande

Genom att äga driftsbolaget indirekt så stannar pengar från en eventuell försäljning av aktier till en riskkapitalist i holdingbolaget. En holdingbolagsstruktur påverkar inte heller rätten att tillgodoräkna sig ett så kallat löneunderlag i driftsbolaget vid gränsbeloppsberäkningen i holdingbolaget, så länge holdingbolaget äger med än 50 procent av driftsbolaget, konstaterar Julia Gustafsson. Mitt råd här är att verkligen tänka igenom alla effekter innan man tar in riskkapital.

Martin Sand konstaterar att det finns varierande kunskap ute hos medelstora företag om hur man tar in kapital. Foto: Grant Thornton
Martin Sand konstaterar att det finns varierande kunskap ute hos medelstora företag om hur man tar in kapital. Foto: Grant Thornton Martin Sand konstaterar att det finns varierande kunskap ute hos medelstora företag om hur man tar in kapital. Foto: Grant Thornton

Både Marin Sand och Julia Gustafsson tycker att man också noga ska fundera igenom på vilket sätt man tar in riskkapital och hur man tänker sig dra nytta av detta. Med andra ord, vill man ha en aktiv eller passiv finansiering med externt kapital, söker man en kassako eller en kompetent delägare som kan tillföra nytt kunnande och många nya kontakter?

– Inte minst när det gäller familjeföretag som tar in kapital kan det bli lite krångligt kring förväntningarna, konstaterar Julia Gustafsson. Det gäller att tänka igenom hur man vill ha det innan. Vilka spelregler som ska gälla.

Om det handlar om en industriell investering där riskkapitalisten deltar aktivt i utvecklingen av bolaget så köper de ofta in stora delar av eller hela bolaget. Viktigt här är att göra en rätt värdering för undvika så att ingen ska känna sig lurad, vilket kan försvåra ett framtida samarbete. Här bör man använda extern hjälp. Det är också viktigt att skriva ett aktieägaravtal.

– I de fall någon nyckelperson bland de anställda skulle köpa in sig är det viktigt att tänka på att sälja till marknadsvärde, annars kommer differensen (skillnaden mellan marknadsvärdet och köpeskillingen) beskattas som en förmån för den anställde, säger Martin Sand. Säljer man till en riskkapitalist har man inte samma problematik, eftersom köparen då utgörs av en extern part.

Varierande kunskap

Martin Sand konstaterar att det finns varierande kunskap ute hos medelstora företag om hur man tar in kapital och hur man bygger en bra koncernstruktur utifrån olika aspekter, där skatt är en, ifall detta blir aktuellt. Han pekar också på att själva försäljningen kan ske enligt olika modeller där han ser två huvudspår. Dels kan holdingbolaget sälja aktier i driftsbolaget och härigenom få tillskott av rörelsekapital, dels kan rörelsebolaget genomföra en nyemission. Man skapar helt enkelt nya aktier och behållningen av den försäljningen går in i driftsbolaget. Oavsett modell så breddas ägandet i driftsbolaget. I samband med ägarbreddningen är det viktigt att vara medveten om att beskattning för den ursprungliga ägaren, som normalt beskattas enligt 3:12-reglerna (oavsett om driftsbolaget ägs direkt eller indirekt via ett holdingbolag), kan förändras om en utomstående person äger del i driftsbolaget i viss omfattning och en rad andra förutsättningar är uppfyllda. Den så kallade utomståenderegeln kan då bli tillämplig, vilket innebär att den ursprungliga ägaren istället beskattas med en rak skatt om 25 procent på utdelning och en framtida kapitalvinst.

Läs mer om externt kapital

– Det finns dock en rad fällor och omständigheter som måste beaktas för att denna regel ska kunna tillämpas, avslutar Martin Sand. Det är därför viktig att ta hjälp om en sådan situationen uppstår.

Fakta:

Att tänka på när man tar in kapital i fåmansaktiebolag

  • Ta hjälp med att organisera en rätt företagsstruktur i god tid.
  • Fundera på om ni vill sälja till aktiv industriell riskkapitalist eller en passiv finansiell om ni väljer riskkapitalistspåret.
  • I samband med eventuellt köp av riskkapitalist måste ett aktieägaravtal vara på plats.
  • Ta hjälp kring skattefrågor så att ni har klart för er vilka effekter som uppstår i en sådan situation.
  • Väljer ni att försöka låna av bank så fundera noga igenom vilka säkerheter ni kan ge och hur ni ser på eventuellt inställd utdelning.
  • I det fall någon anställd ska bli delägare se till att säkerställ så att försäljningspriset motsvarar marknadsvärdet för att undvika förmånsbeskattning.
  • Var noga med att få rätt värdering av företaget för att undvika besvikelse under ett framtida samarbete. Ta hjälp med detta arbete.

Bloggen

På nytt jobb

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
VD-tidningen

VD-tidningen Premium

Med fullt fokus på vd-rollen.
Full tillgång till strategiska artiklar med tips och analyser.