När vd:ns bild blir styrelsens sanning

Krönika Vad händer när grundaren lämnar över vd-rollen och den nya vd:n börjar driva företaget i en riktning som går emot grundarens vilja? Om uppdraget är otydligt och styrelsen förlitar sig för mycket på vd:ns bild av verksamheten kan maktbalansen snabbt förändras. Agneta Olsson skriver om riskerna med bristande ägarstyrning och varför styrelsen måste kunna ifrågasätta även en framgångsrik och övertygande vd.

När vd:ns bild blir styrelsens sanning
Foto: Emmy Jonsson

Han satt framför mig. Jag såg kampen i honom. Till slut tog han sats:

”Jag äger majoriteten. Jag sitter i styrelsen och arbetar operativt. Ändå känner jag mig som en främling i mitt eget företag. Den nya vd:n driver bolaget i en riktning som går emot allt jag står för. Det gör ont! Vad ska jag göra?”

Jag såg sorgen skölja över ansiktet i samma ögonblick som orden lämnade honom.

”Fick vd:n ett tydligt, skriftligt uppdrag eller pratade ni bara?”

Det blir knäpptyst.

Man hör ofta talas om grundare som inte kan släppa taget. Mer sällan om vad som händer när en grundare som varit krävande och som med tiden slitit på organisationen lämnar över stafettpinnen men inte har lärt sig hur man styr som ägare.

En ny karismatisk extern vd kan snabbt bli navet i verksamheten och få organisationen med sig. Särskilt om många har längtat efter ett nytt ledarskap. I fel händer kan informationsövertaget snabbt bli något betydligt starkare: vd:ns bild blir styrelsens sanning.

Utan att den egentligen har utmanats. För makt försvinner inte. Den flyttar på sig. Den som får definiera problemet får ofta också stort inflytande över lösningen. Vad som är viktigt. Vems oro som tas på allvar och vems som kan avfärdas.

Om styrelsen saknar en gemensam bild av verkligheten, och delar av styrelsen befinner sig långt från verksamheten, får vd ett enormt spelrum. Inte bara att leda bolaget, utan också att styra berättelsen om bolaget.

Inför en investering görs ofta due diligence på siffror, kundavtal, marknad och affärsmodell. The hard stuff. Men vem gör due diligence på the soft stuff? Kulturen. Grundarviljan. Den tysta kunskapen hos grundaren. Vad som kan förändras och vad som inte bör gå förlorat. Förstår man inte vad som har byggt framgången, riskerar man att rasera just det man investerat i.

Grundaren har förstås inte alltid rätt. Men grundaren bär en kunskap om bolagets DNA som är svår att fånga i en PowerPoint och kan därför lätt avfärdas som ”flum”. Vad händer när grundaren säger till investeraren:

”Något stämmer inte.” – samtidigt som vd:n presenterar en annan, mer övertygande berättelse?

Vem väljer styrelsen och investeraren att tro på? Jag bröt tystnaden.

– Du ska inte ta tillbaka vd-rollen. Men du måste se till att styrelsen tar sitt ansvar.

En bra extern vd måste vara ”musikalisk”. Förstå historiken, grundarviljan och det som byggt framgången. Och hålla en operativ grundare informerad utan att låta hen fortsätta vara vd från baksätet. Men det kräver också en klarsynt styrelse. En styrelse som är tillräckligt nära verksamheten för att kunna pröva bådas bilder. Och tillräckligt modig för att ifrågasätta den mest övertygande berättelsen.

För när styrelsen slutar pröva vd:s bild har den inte bara lämnat över ledarskapet. Den har lämnat över makten.

Blogg och krönika

På nytt jobb

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
VD-tidningen

VD-tidningen Premium

Med fullt fokus på vd-rollen.
Full tillgång till strategiska artiklar med tips och analyser.