Så påverkar cyberhot din affär – fem prioriteringar för vd:n

I början av 2026 släpptes ”Truesec Threat Intelligence Report 2026,” som förutspår ett år där cybersäkerhet blir allt mer affärskritiskt – och där förmågan att upptäcka, förstå och agera på hot i tid kan vara helt avgörande.

För vd:n innebär det en förskjutning i ansvar. Cybersäkerhet blir en fråga om affärskontinuitet, affärsrisk och styrning – inte enbart om IT.

Börja i affären – inte i tekniken

Ett vanligt misstag är att börja i system, verktyg och regelverk. Då blir insatserna ofta breda men ytliga.

– Det allra första är att förstå att cyberhot inte bara är en IT-risk utan en affärsrisk. Ju mer insikt man har, desto högre upp hamnar frågan i riskbilden, säger Marcus Murray.

Utgångspunkten behöver vara affären: vilka processer som genererar intäkter, vilka systemberoenden som finns och hur verksamheten påverkas om IT-systemen angrips.

I praktiken handlar det om tre frågor:

● Vilka IT-system måste fungera för att våra affärskritiska processer ska fungera – och vad händer om de inte gör det?

● Hur snabbt kan vi upptäcka och stoppa ett intrång?

● Vet vi att vår förmåga fungerar i praktiken – eller bara på papper?

När de svaren är tydliga blir också prioriteringarna mer träffsäkra.

Fem prioriteringar för vd:n

Marcus Murray pekar ut fem områden där insatser ofta ger störst effekt.

1. Kontinuerlig övervakning

Det första steget är enkelt i teorin men kräver disciplin i praktiken. Organisationen behöver upptäcka intrång i tid. Utan fungerande övervakning riskerar angrepp att pågå länge innan de upptäcks – med större affärsmässiga konsekvenser som följd.

– Man måste ha en kontinuerlig övervakning som fungerar och som verkligen kan upptäcka avvikelser i tid och möjliggöra snabba åtgärder.

2. Identitetsskydd

I en miljö där arbetet i stor utsträckning sker i molntjänster är identiteter en central angreppspunkt – och stulna inloggningsuppgifter är en vanlig väg in. Därför måste säkerhetsturinerna vara på plats.

– Många hanterar dagligen en massa molntjänster utan att tänka på det. Man loggar in mot molnet bara för att kolla sin mejl, så identitetsskyddet är otroligt viktigt i dag.

– Multifaktorinloggning ska finnas överallt, särskilt mot det som är exponerat mot internet. Annars ökar risken för intrång.

3. Incidentberedskap

När olyckan är framme och en incident inträffar är tiden central – och då är förberedelserna avgörande.

Det tredje steget handlar därför om incidentberedskap. Organisationen behöver ha övat på hur den ska agera, både operativt och i ledningen.

– De som klarar kriser är de som har övat. Precis som piloter. När något väl händer ska man inte behöva tänka – man ska veta vad man ska göra direkt.

4. Backupstrategi och återställning

Ett fjärde område är återställningsförmåga. Angrepp som krypterar system och i vissa fall även stjäl information är fortsatt vanliga, och utan fungerande återställning kan konsekvenserna snabbt bli affärskritiska.

– Det handlar mycket om att ha backupstrategier som gör att man faktiskt kan återställa miljöer som krypteras.

Samtidigt räcker det inte att ha backup – den behöver vara testad och tillgänglig när den behövs.

Men att ha beredskap handlar också om att ha tillgång till rätt kompetens när den väl behövs. Det finns ingen brandkår att ringa när en cyberattack slår till.

Beredskap handlar också om att ha tillgång till rätt kompetens när den behövs.Det finns ingen brandkår att ringa när en cyberattack slår till, kompetensen måste finnas på plats.

– Att se över avtal med specialister som kan utföra åtgärder snabbt när det krisar är en bra strategi att ha på plats.

5. Säkerhetskultur

Angrepp riktas i ökande grad mot människor. Där är det ofta lättare att hitta svagheter än i tekniken.

– Man lurar människor via mejl, länkar och stulna lösenord. Det är ofta där det brister, inte i tekniken.

Det gör säkerhetskultur till en ledningsfråga. Medarbetare behöver utbildas, förstå riskerna och veta hur de ska agera och varför – inte bara följa regler.

AI ökar tempot i båda riktningar

Utvecklingen drivs ytterligare av AI, som påverkar både angripare och försvar.

– Angripare kan automatisera delar av sina attacker. Det gör att det går snabbare och kan skalas upp, säger Marcus Murray.

För företagen innebär det att tempot i det egna arbetet behöver öka. AI kan användas för att analysera stora datamängder och identifiera avvikelser snabbare.

– Generellt förespråkar jag att arbeta mer strukturerat med automation och AI där det passar. Det handlar om att använda AI till det AI är bra på och människor till det människor är bättre på.

Samtidigt diskuteras nya AI-modeller, som Mythos, och vilken påverkan de kan få på hotbilden.

– Vi ser att det blir enklare att genomföra mer avancerade angrepp.

Att gå igenom stora datamängder och identifiera avvikelser är ett område där AI ofta är effektivt. Samtidigt behövs människor för att tolka situationen och fatta beslut.

– Där är människor bättre och kan tänka ett steg längre. Vad ska vi göra nu, och vilka konsekvenser får det för verksamheten?

När krisen är ett faktum

Trots förebyggande arbete kommer många bolag att drabbas. Då flyttas fokus snabbt från teknik till affärskontinuitet.

– Vi ser gång på gång att det som verkligen kostar är när verksamheten står stilla. Då måste man snabbt säkerställa att man kan upprätthålla eller få igång affärskritiska funktioner.

En central faktor är att snabbt få rätt kompetens på plats.

– Det första man ska göra är en incidentutredning med specialister, antingen internt eller externt. Att använda sin vanliga generella IT-leverantör brukar inte vara tillräckligt.

Därefter gäller det att säkra de affärskritiska funktionerna, något som bygger på att det finns tydliga rutiner för hur organisationen ska agera.

– Att drabbas av en IT-incident är ofta känslosamt. Därför handlar det om att arbeta strukturerat, inte spekulera och låta känslorna ta över utan följa sina processer.

Även kommunikationen behöver vara förberedd.

– Det är väldigt viktigt att ha en plan för kommunikationen. Ofta är det bättre att vara transparent. Informationen om angreppet kommer fram tillslut ändå och då är det bättre att ha kontroll över kommunikationen, säger Marcus Murray.

Vanliga missförstånd

Ett återkommande misstag är att likställa regelefterlevnad med faktisk säkerhet.

– Man kan uppfylla alla krav på papper och ändå sakna verklig förmåga att hantera ett angrepp. Frågan är alltid: skyddar det här oss på riktigt?

Ett annat är att lägga ansvaret för långt ned i organisationen.

– Det går inte att lämna över hela ansvaret till IT. Det här kräver stöd från ledningen och en tydlig koppling till affären.

För vd:n handlar det ytterst om att se cybersäkerhet som det den har blivit: en fråga om att säkerställa att bolaget kan leverera, ta betalt och behålla förtroendet – även när något går fel.

Truesec utreder majoriteten av de cyberattacker som sker in Norden och har verkat inom industrin i mer än 20 år.