Inga produkter i varukorgen.
Zenons paradox – när staten jagar brotten
Krönika Brott mot företag har flyttat in i systemen. Från fysiska bedrägerier till digitala angrepp i betalningsflöden, mejl och behörigheter – utvecklingen ställer nya krav på vd:ns kontroll, styrning och riskhantering. Malcolm Wiberg skriver i sin krönika om vad som har förändrats, och var sårbarheterna finns i dag.
Foto:Pressbild/Adobes tock
Den 1 september 1991 klev jag in genom dörren till min första advokatbyrå. En nybliven affärsjurist. På dörren satt en skylt: lunchstängt 12–13. Mobiltelefoner var sällsynta och internet en fluga. Framför allt var tekniken ännu inte ett självklart brottsverktyg. I föreställningsvärlden hade tjuven kofot och randig tröja.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
VD-tidningen premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
De brott mot företag som tidigt korsade min väg var momsbedrägerier. De var avancerade men utspelade sig i en överblickbar verklighet. Fakturor gick att spåra, transaktioner att följa och ansvar att utkräva.
När ett digitalt fakturabedrägeri landade på mitt bord 2009 såg det annorlunda ut. Någon hade digitalt ändrat bankkontot i en faktura. Vi polisanmälde i flera länder, men pengarna var redan borta. Miljoner försvann spårlöst. Jag minns det som igår. Spelplanen hade förändrats.
I dag höjer ingen på ögonbrynen åt ett fakturabedrägeri. Värdet i många bolag ligger inte främst i maskiner och lager, utan i data, relationer och förtroende – och brottsligheten har följt värdet. Angreppen sker i systemen: i betalningsflöden, mejl och till synes legitima instruktioner. Ju mer effektiv och digital en organisation är, desto fler beröringspunkter – och därmed fler angreppspunkter.
Samhället försöker hänga med. Det påminner om Zenons paradox: hur snabbt man än rör sig tycks målet ligga ett steg bort. Men lagstiftaren kämpar! Den 1 januari 2026 skärptes lagen om företagshemligheter. Det är nu straffbart att olovligen utnyttja eller röja tekniska företagshemligheter, även för den som haft laglig tillgång till informationen. Samtidigt har arbetet mot att bolag används som brottsverktyg intensifierats. Regler mot målvakter har införts och Bolagsverket har fått ett tydligare brottsförebyggande uppdrag. Den 1 mars 2026 trädde dessutom en ny lag i kraft med straffansvar för olovlig finansiell verksamhet.
Men lagar är ramar. För en vd är frågan mer praktisk. Några råd på vägen:
- Identifiera vad som faktiskt är era företagshemligheter – och om de är skyddade i praktiken.
- Se över firmateckning, fullmakter och attestordningar – det är där tilliten kan utnyttjas.
- Var försiktigt med titlar på hemsidan – att vara VP kan låta fint men med det följer också en behörighet;
- Säkerställ att intern kontroll och redovisning fungerar i vardagen, inte bara i policydokument.
Angreppen mot företag sker inte längre utifrån. De sker i systemen. Frågan är därför inte om verksamheten är attraktiv nog att väcka intresse – utan hur den är byggd när intresset redan finns.
Som Warren Buffett uttryckte det: “It takes 20 years to build a reputation and five minutes to ruin it.”
