Avskaffat karensavdrag kan bli miljardsmäll – så påverkas du som arbetsgivare

Den förödelse Nikolay Angelov föreställer sig bottnar i beräkningarna av hur mycket ett avskaffat karensavdrag skulle kosta arbetsgivarna per år. Enligt sjukförsäkringen gäller i dag att arbetsgivaren betalar sjuklön på 80 procent av lönen, under de 14 första dagarna som en medarbetare är sjuk. Men – karensavdraget lättar kostnadsbördan, och motsvarar 20 procent av den anställdas genomsnittliga sjuklön utslaget över en vecka.

– Tar man bort det här avdraget innebär det att kostnaden som nu bärs av individen vältras över på arbetsgivaren, säger Nikolay Angelov.

Tre kostnadsdrivande effekter

Han delar upp effekterna i tre: en direkt kostnadseffekt, en beteendeeffekt, och en effekt i form av produktionsbortfall:

1. Kostnaden förflyttas

Om arbetsgivaren tvärt emot dagens upplägg betalar hela sjuklönen, utan karensavdrag, flyttas kostnaden för karensavdraget till arbetsgivaren. Enligt Svenskt Näringslivs beräkningar ger detta en samlad kostnad på 14,4 miljarder per år för arbetsgivarna.

2. Högre sjukfrånvaro

Till följd av kostnadsförflyttningen ökar individens incitament för korttidssjukskrivning, resonerar Svenskt Näringsliv. Det här antas leda till att den totala sjukfrånvaron ökar, vilket beräknas kosta arbetsgivarna mellan 3,5 och 9,7 miljarder kronor (det breda spannet beror på olika resultat i de studier som Svenskt Näringsliv byggt uträkningarna på).

3. Produktionsbortfall

Den tredje effekten beror på det produktionsbortfall som väntas följa av högre sjukfrånvaro, och har beräknats på basis av bolagens egna årsredovisningar. Resonemanget är att färre arbetade timmar påverkar produktionen negativt: Kostnaden för detta beräknas bli från 4,7 till 15,6 miljarder.

Försiktigheten kan bli skadlig

Lägger man ihop de tre effekterna får man ett spann på 22,6 till 39,7 miljarder som alltså motsvarar den tänkta totala kostnaden för arbetsgivarna per år. Beloppen är beräknade enbart utifrån korttidssjukfrånvaron, alltså de första 14 dagarna som sjukförsäkringen täcker.

– Siffrorna ovan är ganska statiska. På sikt tror jag att konsekvenserna blir ännu större – det är svårare att beräkna i nuläget men en risk är att arbetsgivare blir mer försiktiga med att anställa. En företagare som har ett litet antal anställda, och som vet att man själv måste betala hela kostnaden för deras korttidssjukskrivning, kommer sannolikt att fundera en extra gång på om det är värt att anställa, säger Nikolay Angelov.

Försiktigheten är skadlig för bolagens ekonomi, eftersom den som anställer färre eller ingen alls får svårare att växa. Alltså: tillväxten hämmas. Det här ser Nikolay Angelov som ett minst lika stort problem som de direkta kostnaderna.

– Vi ser redan benägenheten till försiktighet bland arbetsgivare, jämfört med för 20 år sedan, säger han.

Kostnaderna för tillväxtbortfall ingår inte i beräkningarna som Nikolay Angelov gjort. Däremot uppger många företag att sjuklönekostnaderna är ett påtagligt tillväxthinder redan i dag, det vill säga med karensavdraget. Enligt Svenskt Näringsliv anger 27 procent av svenska småföretag detta.

Frågan är på förslagsstadiet

Frågan om karensavdragets framtid är inte avgjord. Än så länge är det kostnadsläge som Nikolay Angelov räknat fram en eventualitet för svenska arbetsgivare. Men finns det något man som vd kan göra för att värja sig, i den händelse förslaget blir lag?

– Jag är rädd att många vd:ar skulle hamna i en svår sits. Det är svårt att göra något själv, för lagstiftning är ju tvingande. Det som blir ännu viktigare än i dag, det är att göra det förebyggande arbetet som krävs för att medarbetarna ska må bra och vara friska, för det kan ju minska sjukfrånvaron. Men här och nu skulle jag säga att det viktigaste är att man förstår vilka konsekvenserna skulle bli av förslaget, säger Nikolay Angelov, och syftar på de kostnadsdrivande mekanismerna.