I undersökningen Status Sthlm har 1500 företag från Stockholms- och Uppsalaregionen fått svara på frågor kopplade till näringslivsklimatet och den pågående brottsutvecklingen och svaren vittnar om att våldet fortsätter att oroa företagsledare.
9 av 10 företag: den kriminella ekonomin hotar näringslivet
Affärer
Nittio procent av företagen i Stockholm uppger att den kriminella ekonomin hotar näringslivets utveckling och att den kan hämma svensk tillväxt. Det visar en undersökning från Stockholms Handelskammare.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Hela 9 av 10 företag upplever att ökningen av den kriminella ekonomin är ett hot mot hela näringslivets utveckling och kan hämma svensk tillväxt och 8 av 10 företag är övertygade om att den ekonomiska brottsligheten kommer att öka under de kommande fem åren.
– För näringslivet är det här ett gigantiskt problem. Företagen drabbas av den kriminella ekonomin, dels som brottsoffer, dels som brottsverktyg och plattform. Företagen är mycket oroade över utvecklingen och upplever att de inte alltid vågar trycka gasen i botten så som de skulle vilja och så som marknaden egentligen tillåter, säger Fredrik Erfelt, näringspolitisk chef på Stockholms Handelskammare.
Han understryker att företag som ofta drabbas av eko- och cyberbrott, om den egna organisationen infiltreras, om man inte kan stoppa de kriminella aktörerna eller om man inte kan kontrollera vilka aktörer man gör affärer med, då minskar viljan att investera och expandera.
I undersökningen uppger även två av tre företag att man anser att Sverige är dåliga eller mycket dåliga på att upptäcka och lagföra ekonomisk brottslighet. En majoritet av företagen vill också se hårdare straff för denna typ av brott.
På vilket sätt hämmar det här tillväxten?
– Det seriösa näringslivet drabbas av en svart konkurrens från kriminella bolag i till exempel upphandlingar. Företag som gör allt rätt kan inte hålla lika låga priser som de företag som bygger sin verksamhet på brottslig verksamhet, till exempel svartarbete, lönedumpning och arbetsmiljöbrott. Till detta kommer att tilliten i samhället och näringslivet minskar om man inte kan lita på att de man gör affärer med är hederliga. Och minskad tillit leder alltid till mer passivitet, det vill säga färre affärer. Tillit nämns ofta som ett svenskt adelsmärke, men om den börjar svaja så kommer det att drabba tillväxten i samhället, säger Fredrik Erfelt.
Vad ser du behöver göras framåt?
– Det här är en fråga som måste engagera hela samhället och alla aktörer måste samverka för att vi ska nå resultat i brottsbekämpningen. Eftersom näringslivet är den huvudsakliga arenan för ekonomisk brottslighet – de kriminella använder företag som plattform för sina brott – så är det naturligt och nödvändigt att också involvera näringslivet i kampen mot de kriminella nätverken. Lyssna på vad företagen har att säga – både hur de drabbas av den kriminella ekonomin och hur de kan medverka i det brottsförebyggande arbetet. Naturligtvis måste brottsbekämpande aktörer också se över sina arbetsmetoder och de verktyg de använder. Och så måste man revidera lagstiftningen på olika sätt för att anpassa den till en ny situation med ytterst professionella kriminella nätverk.