5 tips för att hantera sexuella trakasserier

Sexuella trakasserier Hos många företag och organisationer finns en okunskap om hur man ska hantera anmälningar om sexuella trakasserier och kränkande särbehandlingar. Här gäller det att arbeta med transparenta processer.

5 tips för att hantera sexuella trakasserier
I #Metoo-rörelsens spår följde en lång rad anmälningar om sexuella trakasserier och kränkande särbehandling på arbetsplatser.

Under senare år har allt mer fokus lagts på frågor i arbetslivet kring sexuella trakasserier och kränkande särbehandling.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
VD-tidningen premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Strategiska artiklar med tips och analyser.
  • 6 fullmatade magasin årligen.
  • Tillgång till premiumnyheter på vdtidningen.se.
  • 100 procents fokus på vd-rollen.
Redan prenumerant?

2018 lämnade Richard Mårtensson jobbet som HR-chef i Falu kommun och startade företaget Human Heart HR som specialiserat sig på utredningar om sexuella trakasserier och kränkande särbehandlingar.

– Jag såg att det fanns många organisationer som hade bristfälliga rutiner och en okunskap hur man skulle hantera den typen av frågor, berättar han.

Human Heart arbetar efter metodiken RUM – som står för Rättssäker utredningsmetodik för arbetslivet vilken är framtagen av Richard Mårtensson och advokat Cecilia Malm på advokatfirman Glimstedt Dalarna.

Richard Mårtensson konstaterar att den privata sektorn kommit betydligt längre än den offentliga när det gäller den psykosociala arbetsmiljön.
Richard Mårtensson konstaterar att den privata sektorn kommit betydligt längre än den offentliga när det gäller den psykosociala arbetsmiljön.

Richard Mårtensson betonar vikten av att vid utredningar om sexuella trakasserier och kränkande särbehandling måste det vara rättssäkert genom hela processen.

– Det har visat sig att 15 procent av de anmälningar som vi utreder är falska. Det kan till exempel handla om maktkamp eller ont uppsåt där man vill sätta dit någon. Därför är det viktigt att undersöka detta objektivt och neutralt, betonar han.

Faror med anonymiteten

Han menar att det finns en naiv tro på att anonymitet i sig skulle vara en garant för att kunna avslöja olika missförhållanden.

– Anonymiteten är en farlig väg att gå. Hur kan någon försvara sig mot anonyma beskyllningar. När det gäller anmälningar måste hela processen vara transparent och den som anklagas måste få försvara sig och veta vem som står för beskyllningarna annars finns risk att det hela landar i en Kafka-process som luktar gammal öststatspolitik.

Richard Mårtensson menar att tillåta ett system med anonyma anmälningar och vittnen riskerar att leda till en angiverikultur som kommer att bidra till ett obehagligt och otryggt samhälls- och arbetslivsklimat.

– Fokus bör i stället givetvis ligga på att skapa en så hög grad av tillit och trygghet att enskilda personer vågar agera mot missförhållanden och att dessa även utreds på ett professionellt och rättssäkert sätt, menar han.

Han anser att både arbetsgivarorganisationerna och fackförbunden måste ta ett större ansvar för att de här processerna blir rättssäkra.

– Och vd:arna måste engagera sig mer än vad som ofta är fallet idag. Detta går inte enbart att delegera till olika stödfunktioner.

#Metoo ökade medvetenheten

I #Metoo-rörelsens spår följde en lång rad anmälningar om sexuella trakasserier och kränkande särbehandling på arbetsplatser.

– Det var bra att medvetandet om de här problemen ökade. Det var viktiga frågor som lyftes upp på den politiska agendan. Samtidigt ställer kampanjen enorma krav på arbetsgivare att agera rätt. Det får inte finnas ens den minsta risk att en person förlorar sitt arbete till följd av att ha blivit falskt anklagad.

Han menar att vd måste kunna stå emot kraven på att omedelbart skilja en misstänkt arbetstagare från sin anställning.

– Hen får aldrig ställa sig på vare sig en anmälares eller en anmälds sida. Det råder snarare en absolut objektivitetsplikt.

Richard Mårtensson konstaterar att den privata sektorn kommit betydligt längre än den offentliga när det gäller den psykosociala arbetsmiljön.

– Privata företag är i regel bättre på att arbeta preventivt och detta gäller speciellt inom industriföretag där man generellt sett är genuint duktiga på detta, avslutar Richard Mårtensson.

Fakta

5 tips på hur man ska hantera anmälningar om sexuella trakasserier och kränkande särbehandling

  1. Ta varje anmälan på allvar. Använd gärna modellen i boken ”Kränkande särbehandling – rättssäker utredningsmetodik” som vägledning för hur man agerar rättssäkert för alla inblandade parter. Ta aldrig ställning för någon part och häng inte ut någon. Ha tilltro till processen.
  2. Var en seriös beställare. Beställ en utredare som får arbeta självständigt och oberoende. Lägg dig inte i utredarens arbete. Avvakta utredarens oberoende bedömning.
  3. Ge stöd till alla parter under utredningsprocessen. Använd företagshälsovården för stödåtgärder. Använd annan expertis för utredningen eller åtminstone inte samma aktör för den stödjande delen. Det riskerar att urholka förtroendet för utredningsprocessen.
  4. När resultatet på rapporten kommer, var inte för snabb med att döma någon. Säkerställ att du söker svar på vilka bakomliggande orsaker som kan ligga till grund för problematiken. Frågorna är ofta komplexa.
  5. Om någon har blivit felaktigt behandlad, antingen kränkt eller annars anklagad på felaktiga grunder – säkerställ att personen får uppriktig ursäkt och/eller upprättelse. Det här kan vara något av det allra viktigaste i processen.

 

 

Bloggen

På nytt jobb

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
VD-tidningen

VD-tidningen Premium

Med fullt fokus på vd-rollen.
Full tillgång till strategiska artiklar med tips och analyser.