nr-logo

Strategisk nytta för varje vd.

Konst gör bättre chefer

Trodde du att du blev en bättre chef av att gå en traditionell ledarskapskurs? Tänk om. Unik svensk forskning bevisar vad som verkligen gör att du kan utvecklas: det oförutsägbara, att vara utanför din bekvämlighetszon och scenkonst som fångar människans smärta och tvivel.

På våren 2007 nappade ett hundratal chefer på en tidningsannons om att delta i en studie och få gå en gratis ledarskapsutbildning på köpet. Kruxet var att de skulle behöva lämna blodprov, liksom fyra av deras anställda. De blev också varnade för att utbildningen kunde väcka obehag men det nämndes inte varför.

50 chefer antogs och delades upp i två grupper. De kom från alla möjliga olika branscher och hade positioner som läkare, rektorer, fängelsechefer, präster och bibliotekarier, det vill säga ett representativt urval svenska chefer.

Den ena gruppen fick gå en professionell ledarskapsutbildning enligt försvarets pedagogik som rankas mycket högt inom ledarskapsforskningen. I god tid innan det första mötet fick cheferna information om kursstart och upplägg, kurslitteratur och mejllistor till alla som skulle delta. Vid första träffen fick varje person sedan en kvart till att presentera sig själva och berätta om sig själv, sin bransch och sitt chefsuppdrag.

Sedan följde 12 tillfällen á tre timmars ledarskapsutbildning i regi av professionella handledare från försvaret. De serverade cheferna de allra modernaste ledarskapsmodellerna och processövningar som finns att tillgå och övade dem i att agera i oförutsedda situationer. Många blev mycket nöjda med utbildningen.

Den andra gruppen chefer fick inte veta någonting mer än ett datum, en adress och en tid. Adressen ledde till en teaterlokal. Cheferna fick inte presentera sig. De fick inte veta vad kursen skulle innehålla eller vad som skulle hända nästa gång. Vid varje tillfälle följde en timme av Shibbolet, det vill säga det konstverk av musik, poesi och andra texter som forskaren Julia Romanowska satt ihop. Efteråt uppmanades de att skriva ned sina tankar i en dagbok.

– Min tanke var att det skulle vara sådant som känns omskakande, som en yxa mot det frusna havet inom oss, säger hon.

Meningsfullt kaos

Verken består av de vassaste skärvorna text och musik som plockats upp ur det splitter av mosaik kulturen utgör. Texter som speglar människans kamp och lidande, allt det som kan beröra på djupet. Utdrag ur till exempel nazistiska dokument, fragment ur Kafka, Elfriede Jelinek och Höga visan varvades med opera, klassisk musik av Beethoven eller Zarah Leander. Detta associativa flöde av smärtsamt misch-masch utan synbar ordning eller sammanhang upprepades vid samtliga 12 tillfällen under de tio månader som utbildningen varade.

Vad utbildades cheferna i då? Ja, det visste de inte själva. Deltagarna fick diskutera och fritt dela med sig av sina känslor och tankar. Vissa tyckte att det var pretentiöst dravel, andra försökte hitta någon mening eller system i flödet. Många blev djupt berörda, personlighetsförändrade rent av.

– I sina dagböcker skrev de ofta om kärlek till livet. De längtade efter sina barn och ville hem och baka bröd. Det är uttryck för livsbejakelse. Skulle man bara inrikta sig på enbart positiva känslor skulle det inte ge lika mycket, inte känna att det återspeglar det verkliga livet, berättar Julia Romanowska.

Unik studie

Hon har arbetat med försvarets ledarskapsutbildningar och forskar vid Karolinska institutet men driver också en kultursalong till vilken hon satt ihop Schibbolet-föreställningarna i egenskap av konstnär och musiker. Hon märkte att föreställningarna gjorde intryck på besökare och beslöt att ta reda på om det gick att bevisa att de kunde påverka människor att bli bättre chefer. Även medarbetarnas reaktioner på chefernas kurs skulle utvärderas vilket är unikt. Studien fick stöd av Vetenskapsrådet.

– Vi vet redan att estetiska, icke-verbala upplevelser tar en snabbare väg i hjärnan än de rent logiska och kognitiva. Konsten är en guide i livets komplexitet och motsatsen till förenkling, teori och generaliserande modeller. Man brukar säga att konstnärer ser i förväg det som andra inte märker än, säger hon.

Märk väl att syftet inte var att undersöka chefernas kulturkonsumtion på fritiden, eller komma med enkla tips om poesiläsning på kafferasten. Metoden handlar om att ta med cheferna på en personligt utvecklande inre resa med konsten till hjälp, och undersöka effekterna.

Empati ger ledarskap

Julia Romanowska tror nämligen att konstnärliga upplevelser kan utveckla vår emotionella kapacitet och göra oss bättre på att se världen genom andras ögon. Det hindrar oss från att förhålla oss till en situation på ett invant sätt, vi blir bättre på att stoppa undan egot. Därför fick Schibbolet-gruppen heller inte presentera sig och gömma sig bakom en fin titel.

– De flesta ledarskapsutbildningar går ut på att bekräfta ditt självförtroende. Det här är motsatt tänkande. Istället för att centrera blicken på sig själv för att förstärka sina bra egenskaper vänder man uppmärksamhet mot andra och det som händer runt omkring. Genom det kan man möta sina egna ställningstaganden och då sker en rannsakan. Hur lever jag mitt liv? Vad är mitt ansvar? Kränker jag andra människor? Allt det här kommer upp i konfrontationen med det konstnärliga.

Konsten berör bortom det strukturella stela språket. Insikter hoppar över alla bekvämlighetsfilter och logiska tankemönster i skolbänken, den talar direkt till känslonavet, ett hugg i magen.

– Metaforer och andra färdiga recept är populärt att använda sig av på ledarskapsutbildningar. Det kan vara bra att beskriva något med en förenklad bild, men om du alltid använder samma bild då cementerar du verkligheten och det kan bli ett hinder att tänka självständigt. Du förhåller dig inte utifrån en unik situation, utan från ett schema i ditt huvud med färdiga svar. Det gör att människor av kött och blod försvinner.

Julia Romanowska menar att det kan bli farligt att ha en övertro på att man har kontroll över och kan hantera verkligheten och människor med hjälp av standardiserad begrepp och procedurer. När det händer något måste man släppa det invanda, eftersom det aldrig kan finnas tio korrekta steg i konflikthantering eller kokboksmetod när någon krisar. Alla situationer är unika och man måste bilda sig en egen uppfattning om vad som är rätt och fel.

Ta med dig den tanken och fundera på det faktum att den vanliga ledarskapsgruppen fick färdiga svar om vad som är rätt i hypotetiska skeenden. Schibbolet-gruppen å andra sidan fick inga svar alls. De var själva utslängda i en för dem ovan situation utan verktyg och ramar att förhålla sig till. Formen krävde åhörarens uppmärksamhet och fantasi att själv fylla ut luckorna. Det innebar också att de faktiskt tränade på att vässa sin omdömesförmåga.

– Chefernas förmåga att handskas med oförutsägbara situationer ökade. De blev bättre på att hantera beslut under press än den andra gruppen, konstaterar Julia Romanowska.

Resultat i blod

Det har blivit dags för läsaren att komma ihåg blodprovet samtliga chefer fick lämna. Det är också dags att komma ihåg att fyra personer ur varje chefs personal också fick lämna blodprov. Medarbetarna hade inte deltagit i chefsutbildningen på något vis. Samtliga prover togs före studien startade, direkt efter utbildningens slut och 18 månader efter att studien startade. Det gör att forskarna har kunnat mäta effekten i blod.

– Chefer som gick Schibbolet och deras underställda utvecklade större skydd mot skadlig stress än den andra gruppen. De byggde upp mer DHEA-s-hormon, även kallat livsgnistan, vilket är det ämne som gör oss glada och skyddar mot infektioner och åldrande.

I jämfört med uppföljningar av andra interventioner där man kan se effekten av kursen snabbt klinga av ökade istället skillnaderna mellan de båda grupperna ju längre tiden gick.

– Det blev en långvarig effekt, allting ökade på sikt, berättar Julia Romanowska.

Både chefernas och medarbetarnas psykiska och fysiska hälsa undersöktes. Cheferna fick svara på en utvärdering om hur de tyckte utbildningen var. Cheferna i den vanliga gruppen ansåg att de hade blivit bättre på att leda men det stämde inte med bilden deras medarbetare hade av chefernas beteende. Medarbetarnas stressnivå hade inte minskat, tvärt om.

– Det man vet leder till djup ohälsa är det som kallas dolda coping-strategier, när människor utsätts för konflikt på arbetsplatsen men inte vågar prata om det utan ältar inom sig eller tar ut det på sina närmaste. Det kan ge upphov till hjärtinfarkt och depressioner. Medarbetarnas dolda coping-strategier minskade inom Schibbolet-gruppen, men ökade i den andra!

Utvärderingarna visade också att Schibbolet-cheferna blev bättre på konflikthantering. De visade mindre likgiltighet, en ökad förmåga att förstå andra och större förmåga att hantera konflikter på ett kreativt sätt. Deras medarbetare sov bättre och var mindre nedstämda. Deras självkänsla förstärktes och de slutade värdera sig själva efter prestation.

– Cheferna blev modigare och mer ansvarstagande. I den andra gruppen ser vi en motsatt utveckling, säger Julia Romanowska.

Frågan är om du verkligen ska åka på den där vanliga ledarskapskursen i höst?

Taggar:

Fler nyheter

Missförstå mig fel!

Krönika

Tänk dig att du är på språng och du försöker att svara på en kollegas mejl. Du är kortfattad och rak. Inte alls otrevlig. Ändå blir mottagaren upprörd. ”Varför är du arg?” Du sitter sedan med din ledningsgrupp på ett månadsmöte och är helt säker på att ni kommit överens om vem som gör vad. Men en månad senare upptäcker du att ingenting har gjorts. Känner du igen dig?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Vd-tidningens nyhetsbrev är helt gratis. Anmäl dig här