Visselblåsarlagen – det här behöver du ha koll på

Lagar & regler Den 17 december träder en ny fas av visselblåsarlagen i kraft, vilket innebär att alla arbetsgivare med minst 50 anställda måste ha inrättat en visselblåsarfunktion. Det här behöver du veta.

Visselblåsarlagen – det här behöver du ha koll på
Foto: Adobe stock

Syftet med visselblåsarlagen är att anställda ska kunna rapportera allvarliga missförhållanden på arbetsplatsen som har ett allmänintresse. Arbetsgivaren är alltså själv skyldig att tillhandahålla en funktion som gör det möjligt, samtidigt som visselblåsaren måste skyddas från repressalier. Rapporteringen kan handla om att larma om korruption och finansiella oegentligheter, brott som rör hälsa och säkerhet, miljöbrott och integritetsbrott.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
VD-tidningen premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Strategiska artiklar med tips och analyser.
  • 6 fullmatade magasin årligen.
  • Tillgång till premiumnyheter på vdtidningen.se.
  • 100 procents fokus på vd-rollen.
Redan prenumerant?

Förra året infördes visselblåsarfunktionen i offentlig sektor samt privata verksamheter med över 250 anställda. Den 17 december i år blir även mindre arbetsgivare som har 50 anställda eller fler skyldiga att ha funktionen på plats.

En person som hanterar ärendena

På Pwc:s konferens Kunskapsdagen 2023 som ägde rum i Göteborg på onsdagen gick specialisterna Jeanette Siwerman-Kjellqvist och Lisa Löfgren igenom vad som gäller.

– Det är inte bara en funktion, någon måste hantera den. Det kan vara en särskild person som kan arbeta oberoende och självständigt, säger Pwc:s specialist Lisa Löfgren.

Och på frågan vad det innebär att vara oberoende och självständig i det här fallet svarar Lisa Löfgren att det behöver vara en person som kan leda hela processen självständigt.

– Det kan vara svårt i mindre verksamheter, men man ska ha en sådan ställning att man utan verksamhetsutövarens godkännande kan ta emot ärenden och fatta beslut om vad som ska göras utan att någon annan måste godkänna det.

6 steg

Så inrättar du visselblåsarfunktionen

  1. Inventera startpunkten – Har vi ett system på plats? Om så är fallet, uppfyller det de nya lagkraven? Behöver vi extern hjälp för att uppfylla oberoendekriteriet?
  2. Riskanalysera – Analysera och dokumentera risker, gör en konsekvensbedömning och ta reda på hur ni ska skydda personuppgifter på ett korrekt sätt.
  3. Se över policyer så att kraven på visselblåsarfunktionen stämmer överens med behandling av personuppgifter och code of conduct.
  4. Dokumentera och kommunicera – Det ska finnas dokumentation om hur rapporteringen går till i alla led. Informera de anställda på hemsidan eller intranätet och beskriv i detalj hur de kan rapportera både internt (till exempel webbformulär på hemsida) och externt (via utsedda myndigheter).
  5. Utbilda utredarna – De särskilda personer som ska ta emot rapporterna kan behöva utbildas så att det är klart och tydligt vad visselblåsarfunktionen innebär.
  6. Lansera när alla kraven i visselblåsarlagen och dataskyddsförordningen (GDPR) är uppfyllda.

Personen ska ansvara för att ta emot, utreda och återkoppla de rapporteringar som kommer in, samt gallra och radera ärenden. Därför är det viktigt att utreda intressekonflikter så att den ansvariga inte själv är involverad i ärendet. Det är även möjligt att anlita en extern part för att hantera ärendena.

Skyldighet att dokumentera

Visselblåsarfunktionen ska vara tillgänglig både muntligt och skriftligt, till exempel som ett formulär på företagets intranät eller hemsida. Där ska det finnas tydlig information om hur en rapportering går till, samt var man kan vända sig om man inte vill rapportera till det egna företaget (utsedda myndigheter). Det ska även vara möjligt att begära ett fysiskt möte för att lämna sin rapport.

Att den som lämnar rapporten ska vara anonym är inget lagkrav, men de som hanterar ärendet är skyldiga att tillämpa sekretess och tystnadsplikt. Enligt lag får man alltså inte röja visselblåsarens identitet för någon annan i verksamheten.

– Man måste informera om att de som rapporterar är skyddade från repressalier. Det är även förbjudet att försöka hindra eller hindra någon att rapportera samt att efterforska vem rapportören är, säger Lisa Löfgren.

En förtroendefråga

Företag med 50 anställda eller fler har alltså till den 17 december på sig för att få visselblåsarfunktionen på plats. Därefter riskerar företaget förelägganden från Arbetsmiljöverket, vite och i vissa fall skadestånd om funktionen saknas.

– Det blir också en förtroendefråga. Om det händer något i verksamheten och man inte har funktionen på plats kan det skada förtroendet hos anställda, allmänheten, kunder och investerare, säger Lisa Löfgren på Pwc.

Fakta

Visselblåsarlagen

  • Trädde i kraft januari 2017, då skyddet mot repressalier för den som larmar förstärktes.
  • Gäller både privat och offentlig sektor.
  • Lagen har utvecklats med den så kallade visselblåsarfunktionen som i en första fas (juli 2022) började gälla för offentlig sektor samt privata arbetsgivare med 250 eller fler anställda.
  • Den andra fasen (17 december 2023) innebär att alla arbetsgivare som har 50 anställda eller fler måsta ha en visselblåsarfunktion.
  • Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet med uppdraget att kontrollera att arbetsgivarna lever upp till kraven.
  • Repressalieskyddet gäller inte om rapportören gjort sig skyldig till brott i samband med rapportering eller inhämtning av information.
  • De som omfattas av repressalieskyddet är bland annat arbetstagare, konsulter, volontärer, praktikanter, arbetssökanden och aktieägare som är verksamma i bolaget.

Källa: Arbetsmiljöverket

Bloggen

På nytt jobb

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
VD-tidningen

Vd-tidningen Premium

Med fullt fokus på vd-rollen.
Full tillgång till strategiska artiklar med tips och analyser.