Varför krackelerar värdegrundsarbetet?

– Rent generellt har vi väldigt svårt att acceptera någon annans värdering och norm om den totalt strider mot vår egen. Det är vår egen norm som gäller och vi tror ofta att vi kan ändra någon annans norm, säger hon.

Det är dock enligt henne nästan omöjligt att ändra en annan persons sätt att värdera saker på.

– De flesta kan inte konkret beskriva vad de har för värdering eller varför. Vi kan prata om demokrati eller diktatur, om idealism eller realism, men vi vet oftast inte varför vi har dessa starka känslor för ett eller annat alternativ.

Högst personliga värderingar

Eftersom värderingar är högst personliga och ligger djupt i våra normer, är det vanligt att vi använder värderingar som argument för att vi inte fungerar tillsammans.

– Vi tar gärna till oss värderingsord som vi lärt oss är bra. Men det finns inga dåliga eller bra värderingar. Det finns bara olika sätt att prioritera vad som är viktigt känslomässigt, menar Marika Skärvik.

Det innebär enligt henne att vi kan uppleva att vi har olika syn på viktiga frågor, men att vi sällan kan beskriva med ord vad det innebär.

– I många verksamheter, läggs det mycket tid på att komma fram till gemensamma värderingar, eller ord som beskriver dessa. Min erfarenhet är att det lätt kan bli bara ord. För att verkligen kunna hitta en gemensam värderingsgrund, behöver var och en förstå hur han eller hon prioriterar sina värderingar. Det innebär att vi även tolkar värderingar utifrån vår egen inriktning.

Som exempel tar hon värderingen ”engagemang” som är vanligt förekommande i gemensamma värderingar för ett företag.

– Det är egentligen inte ens en värdering utan ett beteende och det tolkas olika beroende på vilka personliga erfarenheter och preferenser man har. Det leder till att den valda värdegrunden direkt får flera olika tolkningar i stället för en kollektiv sådan. Om människor får tillgång till sina sanna värderingar, i stället för att påtvingas ord som saknar betydelse för var och en, kan man förstå företagskulturen i grunden och att de beteenden som syns speglar verkligheten, istället för en fabricerad önskedröm, säger Marika Skärvik.

Ger och tar energi

Värderingar handlar enligt henne om det vi omedvetet prioriterar och har behov av.

– Våra värderingar både ger och tar energi. Att bli medveten om sina värderingar och kanske också var de kommer ifrån, ger oss en styrka att förstå våra behov, men också andras. På det sättet kan vi faktiskt bli bättre på att möta de som inte har samma emotionella prioritet som vi själva har.

I Potentialbarometern 2019 anger majoriteten av cheferna att värderingar är grunden i verksamhetskulturen och en av de allra viktigaste faktorerna när de anställer och vidareutvecklar medarbetarna.

– Trots det hanteras oftast arbetet utan strukturerade processer eller objektiv hantering. Vår undersökning visar att arbetet istället sker baserat på magkänsla, med få inslag av fakta, berättar Marika Skärvik.

I verkligheten lägger företagen väldigt lite tid och saknar objektiva former för att säkerställa värderingarna. Dessutom görs enligt undersökningen sällan matchning mot

verksamhetskulturen, till exempel i samband med rekrytering.

– Den som sitter i en anställningsintervju vill ju ha jobbet och ställer då självklart upp på företagets värderingar.

Objektiva metoder

Att använda sig av objektiva metoder för att ta reda på kandidatens sanna, personliga och prioriterade värderingar sker i väldigt liten utsträckning.

– Det finns en stor risk att ledare invaggar sig själva i en falsk trygghet att värderingsarbetet leder till konkreta resultat och ger utökad kontroll över hur organisationen och dess varumärke ska uppfattas.

Hon menar att värderingsarbetet är mycket mer komplext än vad man först kan tro.

– Det uppstår ett gap mellan ledningens vision och medarbetarnas motivation. Det kan i många fall bli ”läpparnas bekännelse”, där man tror att värderingarna hjälper till att nå sina mål, men i verkligheten arbetar var och en fortfarande utifrån sitt eget sätt. Genom att avsätta tid åt att ta reda på varje individs värderingar, vilket kan göras med digitala verktyg enkelt och smidigt, kan en verksamhet snabbt få en objektiv bild över sin företagskultur och sedan bygga vidare på den grunden. Jag har själv använt ett sådant verktyg i flera verksamheter med goda resultat, avslutar Marika Skärvik.