Öka effektiviteten – ledarskapscoachens bästa verktyg

Men det finns sätt att navigera detta. Genom att förstå de sociala drivkrafter som styr vår motivation och interaktion med andra kan vi skapa en balans som ökar vårt fokus.

– Det handlar om att arbeta smartare och använda vår hjärna optimalt. Vi är känslomaskiner som kan tänka, inte tankemaskiner som kan känna, säger Catharina Sjögren Froborg, civilekonom, ledarskapscoach och vd på CoachEffect.

Ta kontroll över ditt eget handlande

Ett steg för att bättre förstå sig själv kan vara att använda sig av SCARF-modellen, menar Catharina Sjögren Frobrog. Den hjälper oss att bättre förstå våra känslor och reaktioner, och ger insikter som kan använads för att bli mer effektiv.

Modellen är från början utvecklad av Dr. David Rock vid NeuroLeadership Institute och används flitigt i flera organisationer. Den bygger på forskning inom neurovetenskap och visar att hjärnan reagerar på sociala hot och belöningar på samma sätt som på fysiska hot och belöningar. SCARF-modellen kan därför hjälpa individer att reglera sina reaktioner och skapa positiva beteendeförändringar, vilket gör den till ett värdefullt ledarskapsverktyg. Men du kan ha lika stor nytta av den i ditt självledarskap, lyfter Catharina Sjögren Froborg.

– Det är ett verktyg där vi lär oss hur vi kan arbeta med belöning för att hjälpa hjärnan att hålla sig lugn. Med hjälp av modellen kan vi medvetet styra våra tankar för att skapa ett nytt beteende.

Modellen beskriver fem känslomässiga behov som är centrala för social interaktion och välmående.

SCARF: De fem sociala situationerna

1. Status
   Status handlar om känslan av att vara respekterad och värdefull, samt ens plats i en grupp. Upplevelsen av att bli respekterad minskar hotkänslan och ökar hjärnans belöningsreaktion.
2. Certainty (Trygghet och säkerhet)
   Certainty berör behovet av tydlighet och förutsägbarhet. När vi känner oss säkra på vad som ska hända, upplever hjärnan en lugnare och mer stabil tillvaro.
3. Autonomy (Självständighet)
   Autonomy handlar om friheten att fatta egna beslut och känna att vi har kontroll över våra val. Brist på autonomi kan leda till stress och en känsla av maktlöshet.
4. Relatedness (Tillhörighet)
   Relatedness avser känslan av samhörighet med andra. Att känna sig inkluderad är avgörande för vårt välmående då social uteslutning kan kännas lika smärtsam som fysisk smärta.
5. Fairness (Rättvisa)
   Fairness handlar om att uppleva rättvisa och likabehandling. En känsla av orättvisa kan skapa starka hotreaktioner, medan rättvisa skapar en belönande upplevelse.

Modellen kan med fördel användas för att bli mer effektiv. Genom att identifiera triggers och förstå vilken del i modellen som påverkar dig mest kan du minimera hotreaktioner i sociala situationer, och i stället maximera belöningar. Något som förbättrar både beslutsfattande, samarbete och problemlösning.

– Fundera över vilken av de här fem situationerna som du är mest känslig för. Titta sedan på varför du tror att just den delen är känslig för dig och gör en handlingsplan för hur du ska hantera den, säger Catharina Sjögren Froborg och fortsätter:

– Hjärnan reagerar på sociala hot och belöningar med samma kraft som den reagerar på fysiska hot och belöningar. Hotreaktionen är dessutom fem gånger starkare och mycket mer intensiv än belöningsreaktionen. När vi skaffar oss kunskap om detta och kan reglera oss – då har vi otroligt mycket att vinna på de sociala interaktionerna.

När vi arbetar från ett belöningsläge kan vi fatta medvetna beslut med en lugn hjärna, vilket stärker självledarskapet.

– Då fungerar vår prefrontala cortex, det vill säga där vi har planering och beslut med mera, jättebra. Och då kan vi helt plötsligt använda både IQ, EQ och SQ, säger Catharina Sjögren Froborg.

Hennes tips för att stärka självledarskapet med hjälp av modellen är att använda ”Om-Då-verktyget” när du har identifierat dina triggers.

Exempel: ”OM jag känner mig ignorerad i mötet, DÅ påminner jag mig själv om att det kan finnas andra orsaker”.

Mindfulness – en nyckel till ökad koncentration och högre effektivitet

Ett annat verktyg som kan användas för att minska stress och få fler saker gjorda är mindfulness.

–I studier har man sett att produktiviteten minskar med 38% när vi är stressade. En viss typ av stress är såklart bra men den här negativa stressen, när vi blir ofokuserade och distraherade, den är otroligt negativ för vår produktivitet, säger Catharina Sjögren Froborg.

Mindfulness handlar om att vara medvetet närvarande i nuet, att rikta vår uppmärksamhet på det vi gör här och nu. Men vår förmåga att fokusera har minskat dramatiskt de senaste 20 åren, från ett genomsnittligt uppmärksamhetsspann på 2,5 minuter till 47 sekunder.

– Ju mer distraktioner vi har desto lägre blir vår effektivitet. Så här är det superviktigt att återfå förmågan att styra sin egen uppmärksamhet. Och det kan vi faktiskt göra med enkla medel – där mindfulness är ett superbra verktyg, säger Catharina Sjögren Froborg.

Ett enkelt verktyg Catharina rekommenderar att använda är något hon kallar för prestationspaus – att djupandas i 60 sekunder. Det ger hjärnan ett helt annat lugn samtidigt som det stärker uppmärksamheten, arbetsminnet och ökar medvetenheten.

– Djupandning tunnar ut de grå cellerna i vår amygdala, det vill säga det minskar stressen och oron, samt stärker vår förmåga att kunna reglera våra känslor bättre, säger Catharina Sjögren Froborg.

– Det vi tränar det blir starkt. Tränar vi på att inte kunna styra vår uppmärksamhet då kommer vi ju gradvis helt att förlora den och var är vi då i effektivitet?

Genom att använda mindfulness kan vi vända denna trend och skapa en arbetsmiljö där vi är både effektiva och välmående, framhåller hon.

– I hjärnan ser vi hur hög aktivitet i den högra prefrontalcortex ofta är kopplad till stress, oro och negativa känslor. Men när vi stärker den vänstra sidan av prefrontalcortex, bevarar vi lugnet även under press. Vi upplever ökad medkänsla, tillit och glädje – och minskar beroendet av reptilhjärnans impulser. Samtidigt växer intresse och nyfikenhet med mindfulness – och det är här den verkliga förändringen börjar.