– Genom att visuellt tydliggöra integreringen eller bristen av den kan organisationer förstå varför det inte händer så mycket, trots att man tycker sig ha jobbat med jämställdhetsfrågor en tid. Verktyget kommer inte att göra jobbet men ger en skjuts när du ska gå från analys till handling, säger Kristina Johansson, genusforskare vid Luleå tekniska universitet.
Förändringsrutan är ett öppet verktyg som kan användas själv utan extern hjälp. Det har utvecklats tillsammans med aktörer inom skogssektorn med finansiering från bland annat Europeiska regionala utvecklingsfonden. En av de stora frågorna för skogssektorn och många andra mansdominerade näringar är kompetensförsörjning och breddad rekrytering.
– Genom förändringsrutan kan organisationer försäkra sig om att jämställdhetsinsatserna inte bara handlar om att informera kvinnor om branschens fördelar. Om det inte kombineras med insatser riktat mot arbetsplatskulturen och de normer som gör att bara vissa personer vill jobba där, kommer ingen långsiktig förändring att ske, menar Kristina Johansson.
Uppropet #MeToo där sexuella trakasserier uppmärksammats i hela världen har enligt Kristina Johansson satt fingret på att många arbetsplatser har en missgynnande kultur som de behöver förändra i grunden.
– Nu är det mycket fokus på symptomet, och det är ett jätteviktigt första steg, men det långsiktiga arbetet handlar om att förändra det som orsakar trakasserierna. Verktyget är en metod som organisationer kan använda för att bli mer jämställda.
Förändringsrutan har drivits av Luleå tekniska universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Klabböle konsult 2015-2017 med finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Region Västerbotten och Länsstyrelsen i Norrbotten.
publicerad 11 december 2017