Inga produkter i varukorgen.
Kapitalgapet hotar cleantech – så navigerar vd:n nästa stora tillväxtvåg
Hållbarhet Cleantech är på väg att bli en av Sveriges mest betydelsefulla framtidssektorer – men när bolagen ska växa fastnar många i ett kapitalgap. För vd:ar innebär det att strategiska beslut om finansiering och partnerskap måste tas tidigt. Magnus Agerström, vd för Cleantech Scandinavia, berättar mer om sektorns förutsättningar och hur vd:n och bolagsledningar kan agera.
Foto: Cleantech Scandinavia/Adobe Stock
Sverige har ett starkt innovationsklimat inom hållbar teknik, så kallad cleantech. Offentliga bidrag via Energimyndigheten och Vinnova har gjort det möjligt för många startups att ta sig över de första riskfyllda trösklarna. Resultatet är en snabbt växande sektor med teknik som kan bidra till både klimatomställningen och framtidens värdeskapande.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
VD-tidningen premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Men när bolagen ska ta steget till storskalig industriproduktion förändras spelplanen – och många fastnar.
– Vi har byggt ett stabilt system för tidig innovation, men när bolagen ska växa lämnas de ofta ensamma. Staten kliver av precis när riskerna fortfarande är höga och kapitalbehoven dramatiskt större, säger Magnus Agerström.
Planera uppskalning i tidigt skede
När cleantech-bolag går från att utveckla teknik till att bygga fabriker, pilotanläggningar eller storskaliga projekt, krävs finansiering i helt andra storleksordningar. Riskkapitalet drar sig ofta tillbaka och långivare tvekar. Det skapar ett kapitalgap som hotar att bromsa hela sektorns utveckling.
För vd:ar handlar det om att planera för uppskalningen redan i ett tidigt skede. Det innebär att arbeta mer långsiktigt med kapitalstrategi, partnerskap och finansieringskällor – långt innan behovet blir akut. Magnus Agerström menar att det i dag saknas aktörer som är beredda att ta över stafettpinnen i nästa fas, och att det offentliga stödet ofta försvinner för tidigt.
– Det finns ingen färdig privat marknad som står redo att ta över när de offentliga bidragen tar slut. Här behöver staten ta en mer aktiv roll även i senare skeden, till exempel genom att agera riskdelare eller stimulera större investeringar, säger han.
Större aktörer dominerar
SNS publicerade nyligen en rapport om förutsättningar för innovation inom cleantech hämmas av att större aktörer dominerar branschen, speciellt gällande patenteringar. Magnus Agerström håller inte helt med om problemformuleringen.
– Stora företag har helt andra resurser för att driva stora ansökningar och projekt. Samtidigt sitter de ofta på idéer och patent som inte blir något av, eftersom de inte passar in i deras affär. Det innebär att värdefull innovation riskerar att gå förlorad, säger Agerström.
I Europa är industribolagen ofta betydligt mer aktiva i att samarbeta med startups, bland annat genom corporate venture-verksamhet. Agerström ser ett behov av mer av det även i Sverige.
– Jag tycker att svenska industribolag borde vara betydligt mer aktiva. Det handlar inte bara om att köpa upp bolag utan om att skapa samarbetsstrukturer där nya innovationer kan växa fram, säger han.
Trots utmaningarna är framtidsutsikterna ljusa. Enligt Magnus Agerström är cleantech inte längre en nisch utan en central del av framtidens ekonomi. Det betyder att vd:ar och bolagsledningar som tidigt positionerar sina företag i det framväxande ekosystemet kan skapa betydande konkurrensfördelar.
– Cleantech är inte längre en nisch, det är en av Sveriges viktigaste framtidssektorer. Frågan är om vi har strukturerna som gör att fler små bolag kan ta nästa steg. Lyckas vi med det kommer vi ha ett av världens mest konkurrenskraftiga ekosystem, säger Magnus Agerström.
