Stora förändringar förknippas ofta med avgörande beslut, omfattande omorganisationer eller nya strategier. Men enligt David Larsson Heidenblad, aktuell med boken Ta små steg, är det sällan där hela förklaringen finns.
Så driver vd:n långsiktig förändring – ett litet steg i taget
Förändringsledning
Glöm tanken på stora omfattande förändringsinitiativ. Nyckeln till långsiktig framgång kan ligga i betydligt mindre steg. Historikern och författaren David Larsson Heidenblad visar vilka satsningar som ger resultat och varför det ibland gäller att skynda långsamt.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Som historiker har han studerat hur stora samhällsförändringar vuxit fram, bland annat miljöfrågornas genombrott kring 1970 och hur aktiesparande utvecklades till ett brett fenomen. Ofta ser genombrotten plötsliga ut i efterhand. Men bakom dem ligger många års arbete som knappt varit synligt. Samma principer går att tillämpa på företag, menar han.
– Att göra rätt saker över lång tid är väldigt kraftfullt.
I boken sammanfattar han sitt perspektiv i tre principer: tänk litet, tänk relationer och tänk långsiktigt.
1. Tänk litet – börja där det går att lyckas
Att tänka litet kan låta motsägelsefullt för en vd med stora tillväxtplaner eller omfattande förändringsbehov. Men enligt David Larsson Heidenblad är det just genom att börja i begränsad skala som företag kan lägga grunden för större utveckling.
– Man talar ibland i Silicon Valley om att för att kunna skala måste man göra saker som inte är skalbara. Vill man skapa verkligt stor förändring måste man först lyckas förändra något litet på djupet, säger han.
För vd:n innebär det att inte försöka genomföra hela strategin på en gång. Om målet exempelvis är att förändra företagets arbetssätt kan man börja med ett avgränsat försök i en del av verksamheten. Det viktiga är att försöket har en tydlig koppling till den långsiktiga riktningen.
– Om vi vet var vi vill vara om fem år måste vi också fundera på vad vi kan göra redan i dag för att ta oss dit. Vad kan vi börja testa i liten skala, och hur vet vi att vi är på rätt väg?
David Larsson Heidenblad föreslår att vd:n först undersöker vad som gjorde ett lyckat initiativ möjligt. Vilka personer bidrog? Vad gjorde de annorlunda? Och går det att upprepa resultatet under andra förutsättningar?
– Har man lyckats på ett ställe kan nästa steg vara att testa på ett ställe till. Sedan kan man öka takten, men man ska inte ha för bråttom. Det viktiga är inte hur snabbt förändringen genomförs, utan att den håller över tid.
2. Tänk relationer – låt fler driva förändringen
Den andra principen handlar om människorna som ska genomföra förändringen. För även om vd:n har en tydlig strategi betyder det inte att resten av organisationen automatiskt delar bilden av hur den ska förverkligas. Enligt David Larsson Heidenblad är det minst lika viktigt att människor får vara med och påverka vägen dit.
– I de här längre visionerna och riktningarna är det kraftfullt att låta ’hur:et’ vara mer kollektivt. Om människorna runt omkring får vara med och påverka hur de ska nå målet känner de också ett större ägarskap.
Men för att samarbetet ska fungera krävs tillit. David Larsson Heidenblad menar att förtroendet mellan människor har en direkt betydelse för hur snabbt en organisation kan genomföra förändringar.
– Man pratar ibland om att förändring sker i förtroendets hastighet. Är man i en ledningsgrupp där förtroendet är väldigt högt, då kan också handlingshastigheten vara mycket högre.
Därför ser han relationsbyggande som en långsiktig investering, snarare än något som ska ge omedelbara resultat. Det gäller såväl nyckelmedarbetare som kunder och samarbetspartner.
– Våga investera i relationer även när det inte finns något konkret mål eller en omedelbar nytta. På lång sikt kan de bli väldigt värdefulla.
3. Tänk långsiktigt – skydda tiden och välj rätt satsningar
Den tredje principen är kanske den svåraste att tillämpa i vd-vardagen. De akuta frågorna försvinner inte för att företaget har långsiktiga ambitioner. Risken är därför att utvecklingsarbetet många gånger får vänta. Här gäller det att avsätta tid för det som är viktigt men inte brådskande, förklarar David Larsson Heidenblad. Ett sätt är att regelbundet boka in ostörd tid för reflektion och strategiskt arbete. Men långsiktigheten behöver också genomsyra hur företaget styrs och vad medarbetarna belönas för.
– Om man skapar incitament som uppmuntrar långsiktigt värdeskapande påverkar det också vilka beslut som fattas. Då blir det lättare att prioritera förebyggande arbete och investeringar framför att ständigt behöva hantera akuta problem.
Så hur avgör vd:n vilka långsiktiga satsningar som faktiskt är värda att prioritera? David Larsson Heidenblad föreslår ett perspektivskifte: I stället för att enbart försöka förutse vad som kommer att förändras bör företagsledningen också undersöka vad som sannolikt kommer att bestå.
– Vilken teknik vi använder om tio år vet ingen. Men kunderna kommer fortfarande att ha behov och förtroendefulla relationer kommer fortfarande att vara viktiga. Det är sådant man kan våga investera långsiktigt i.
För att lyckas med långsiktiga satsningar behöver man också våga välja bort.
– Har du tio prioriteringar har du ingen prioritering. Det handlar om att veta vad som ska gå först när två bra saker konkurrerar om samma resurser, och varför, säger David Larsson Heidenblad.
Fakta
Prioriteringsövningen som hjälper vd:n att välja bort
David Larsson Heidenblad berättar om en chef som fick en särskild prioriteringsuppgift: först lista sina tio viktigaste prioriteringar och därefter stryka sju. Övningen kan användas för att tydliggöra vilka satsningar som faktiskt ska styra företagets beslut.
Gör så här i ledningsgruppen:
- Lista tio prioriteringar. Vilka frågor anser ni är viktigast för företagets utveckling?
- Välj bort sju. Tvinga er att enas om vilka tre som ska väga tyngst.
- Förklara era val. Varför är dessa tre viktigare än de övriga?
- Pröva prioriteringarna mot verkliga beslut. Om två bra initiativ konkurrerar om samma resurser, vilket ska gå före?
Poängen är att prioriteringar ska göra det lättare att fatta beslut i vardagen, inte bara fungera som en lista över ambitioner.

