28-årig vd i spetsen för kvantinnovation

Kvantfysiker är inte helt enkla att få tag i. Scalinq tillverkar komponenter till kvantdatasystem, alltså hårdvara runt kvantchippet. Zaid Saeed säger att de bara vill anställa ”the best of the best”, så rekryteringar tar tid.

– The backbone i ett företag är människorna, och det innebär att jag är väldigt försiktig med vilka vi tar in, säger han.

Det blir fler engelska uttryck under intervjun. Inte så konstigt, när flera av de anställda har annat modersmål än svenska. I lunchrummet flyger tips om olika tv-serier på engelska. Zaid Saeed bjuder på kaffe från en kapselmaskin och visar runt.

Han är själv inte kvantfysiker, utan ingenjör. Så hur hamnade han egentligen här, som vd för ett bolag som säger sig vilja ”revolutionera kvantdatahårdvara”? Kanske finns svaret hos hans storebror.

– Jag satt och skulle välja utbildning, och kunde inte välja. Jag satt kvällen innan ansökningen skulle stänga, och så kommer han in i rummet och sa: ’Du är som mig va? Du älskar matte och vill ha lite bredd. Så sök Maskinprogrammet på Chalmers’. Och det gjorde jag, säger han.

Vi ska återkomma till vad det hade för betydelse. Först: hur leder man som vd när medarbetarna har större kunskap om det man gör?

– Det är fantastiskt lätt. Jag tycker det är väldigt kul att leda människor som är smartare än jag på sina egna nischer. Man blir nästan som en dirigent, eller hur? En dirigent tycker inte det är jobbigt att leda en trummis bara för att den inte kan trumma.

Men om trummisen vill spela ett annat stycke?

– Det handlar om ömsesidig respekt. Jag vill spela stycket av en anledning, och så länge jag kommunicerar den anledningen så är det inga problem. Jag tror också på peer review, vi har ändå personer som talar varandras språk här.

Det innebär att medarbetare med överlappande kompetenser får bolla med varandra innan man går vidare med en idé.

– Om det då är två personer som säger till mig: ’Det här är bäst givet ditt synsätt med’. Ok, nice. Då kör vi på det. Då tar vi ett leap of faith, säger han.

Dessutom – blir det fel är det inte hela världen. I stället är det en del av idéarbetet, där de försöker skapa en kultur där det är okej att testa och misslyckas menar Zaid Saeed och nämner termen ”iterera”, som används inom matematik och programmering. Den innebär att man testar något, lär sig från det och gör nödvändiga ändringar. Sedan upprepas proceduren tills man lyckats lösa vad man satt sig för att lösa.

– Det går inte att skala modellen om du screenar varenda idé. Du måste skapa en kultur som aktivt kan misslyckas snabbt och iterera.

Hur vet man om en idé är värd att satsa på?

– Alltså, en idé är bra tills den är dålig. Man testar, säger Zaid Saeed.

Men, idén ska svara mot ett känt problem som kunder har eller som Scalinq har fångat upp.

– Vi har placerat oss och vår kundbas globalt. Vi finns på fem kontinenter och vi har en väldigt aktiv dialog med våra kunder. Det innebär att vi vet vilka smärtor de upplever och vad de vill se framåt. Så om en idé är inom de ramarna är den bra.

Hur blir man mer innovativ?

Zaid Saeed skrattar till åt frågan, och inleder med varför den knappt går att svara på.

– För mig låter det som samma fråga som ’Hur blir man en framgångsrik entreprenör?’. Jag har varit på flera event där en talare säger sig besvara den frågan med A, B och C. Men sen kommer nästa talare upp och säger sig också ha en formel, och ger sina A, B och C. Bara det att det är helt motsägelsefullt. Jag tror inte att det finns ett recept för innovation.

Men, säger han, det handlar om att möta ett behov och att fånga möjligheter i luften.

– För mig kommer innovation från en sens of urgency och att hitta rätt opportunities, verkligen. Man fångar möjligheter och försöker röra sig snabbt. Man blir besatt av en problembild som man vill lösa, och då klämmer man ut lösningar.

Det är på ett sätt en beskrivning av hur Scalinq kom till. Tillbaka till Zaid Saeeds storebror och Chalmers. Valet kom att öppna dörrar till Sverige. Familjen kom till Sverige från Irak när Zaid Saeed var elva år.

– Vi flydde från kriget. Men jag tror att jag kom in i Sverige först när jag började Chalmers, allting innan var väldigt mycket mellanförskap. Det var inte så mycket exponering mot den svenska kulturen och de svenska möjligheterna. Att börja på Chalmers var verkligen som en käftsmäll till det bättre.

I gymnasiet hade han byggt och sålt datorer. Hittat gamla datorer i grovsoprum och köpt undervärderade reservdelar på blocket och ”försökt mätta sitt entreprenöriella behov”, som han säger. På Chalmers öppnades helt nya dörrar.

– Alltså det var bara WOW! När jag hörde om vad folks föräldrar gjorde, vad andra studenter gjorde – och vilka möjligheter som finns la jag i gasen.

Den som var intresserad av entreprenörskap kunde få göra utbytesstudier och jobba utomlands. Zaid Saeed passade på att göra allt. Åkte utomlands, satt i föreningar, sög i sig kunskap och kontaktnät.

– Det var som en ventil som öppnades.

Efter Maskinprogrammet läste Zaid Saeed masterprogrammet i entreprenörsskap.

– Jag lärde mig mycket under programmet, och det var väldigt tacksamt… Men samtidigt så kände jag att det finns ingenting här som är tillräckligt nördigt för mig.

I stället började han och en av de andra medgrundarna googla på nyhetsartiklar på forskargrupper, kolla patentdatabaser och började höra av sig till forskargrupper med frågan om de ville kommersialisera forskningen.

– Det var ögonöppnande för mig. Jag insåg hur mycket fantastisk och globalt konkurrerande forskning Sverige har, men som vi är otroligt dåliga på att kommersialisera.

– På en vecka lyckades vi hitta tre fantastiska forskargrupper som var taggade på att göra något med oss.

Ungdomen inte längre ett problem

Valet föll på forskargruppen som arbetade med kvantdatorer. Zaid Saeed beskriver det som att tekniknörden i honom vaknade, och han såg chansen att får vara med om något stort.

– Kvantdatorn är en plattformsteknologi. Lyckas man realisera den så kommer den att användas i en uppsjö av olika industrier. Det är som att få vara med och skapa internet. Jag bara: ’Det här är en no-brainer. Jag har chansen att vara med och ta fram en teknologi som kommer att omvandla hur människan lever’.

Zaid Saeed är 28 år. När bolaget startade 2022 säger han att ungdomen ibland var till hans nackdel och satte honom i underläge gentemot kunder. Sedan dess har unga AI-entreprenörer ändrat spelplanen, säger han.

Framöver är fler företag inte uteslutna.

– Jag är i en ålder där jag försöker bygga en stabil bas för en framtida företagsbyggande karriär. Jag vill lära mig väldigt mycket om väldigt mycket. Just nu grottar jag ner mig i vad som händer inom AI, medtech och foodtech.