Inga produkter i varukorgen.
Vd:ar slarvar med utvärderingen av företagskulturen
Organisationen
I PotentialBarometern 2018, en studie som genomförs av företaget PerformancePotantials, visar att organisationers utvärdering av sina värderingar sker baserat på magkänsla istället för på fakta.
Organisationer lägger mängder av tid och arbete på att arbeta med värderingar. De är grunden för verksamhetskulturen och en av de viktigaste faktorerna när de anställer och vidareutvecklar en organisation.
– Verksamhetskulturen är det viktigaste av allt enligt cheferna, men i verkligheten lägger man inte särskilt mycket tid på att säkerställa den, eller matcha det man gör mot den. De värderar den högt, men hanterar den som om den var oviktig. De invaggar sig själva i en falsk trygghet om att värderingsarbetet leder till resultat och kontroll över hur organisationen och dess varumärke ska uppfattas, hur attraktiv den är som arbetsgivare och det man vill kommunicera till omvärlden, säger PerformancePotentials vd Marika Skärvik.
PotentialBarometern är en årlig enkätbaserad analys. Den syftar till att analysera hur organisationer faktiskt agerar i förhållande till vad de säger när det gäller värderingar, kultur och potential. De flesta organisationer driver idag initiativ som på ett eller annat sätt ska tillvarata den fulla potentialen hos medarbetarna. Initiativen har under senare år ökat markant i antal och drivs inte bara av HR-avdelningen, utan också av andra chefer och ledare. Årets analys visar att, trots att värderingarna är en viktig utslagsfaktor, utvärderas de mestadels med magkänsla och en bild av att man har kontroll på värderingsprocessen.
– Arbetet bygger på praxis och personliga bedömningar, inte på en systematisk analys och ett beprövat tillvägagångssätt. Idag, när arbetsmarknaden kräver allt större flexibilitet och anställningsformerna ser annorlunda ut, behöver även värderings- och kulturarbetet moderniseras. Om verksamheter ska kunna växa och ta till vara kompetens och kraft, behöver de se över ineffektiva och personberoende traditionella metoder och hitta en kombination av digitala hjälpmedel och mänskliga möten, menar Marika Skärvik.
