Inga produkter i varukorgen.
Så kan vd:n tänka smartare kring kontorsnärvaron
Arbetsmiljö
Efter pandemin har frågan om återgång till kontoret blivit en laddad ledningsfrågorna för många vd:ar. Allt fler bolag har infört krav på fysisk närvaro flera dagar i veckan. Samtidigt visar erfarenheten att kraven ofta ger begränsad effekt och i vissa fall skapar nya problem.
Foto: Adobe Stock.
I en artikel i Entrepreneur beskrivs hur många arbetsgivare underskattar motståndet bland medarbetare och överskattar effekten av krav på fysisk närvaro. Trots tydliga direktiv väljer anställda att utebli, byta jobb eller i praktiken ignorera kraven. Enligt uppgifter som hänvisas till i artikeln har återgångskrav i flera fall haft liten påverkan på faktisk närvaro. För vd:n handlar det om en grundläggande fråga som behöver hanteras: Varför ska medarbetare vilja vara på kontoret?
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
VD-tidningen premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Krav kan slå tillbaka
På pappret kan ett krav på kontorsarbete framstå som enkelt att genomföra. Ledningen beslutar, organisationen följer. I praktiken fungerar det sällan så. Många medarbetare upplever kraven som ett uttryck för bristande tillit, snarare än ett sätt att stärka verksamheten. Medarbetarna tar sig till kontoret, men den underliggande irritationen och oförståelsen får produktiviteten att falna.
Artikeln i Entrepreneur pekar också på fenomenet ”productivity theater”, där närvaro och synlighet riskerar att värderas högre än faktiska resultat. För kunskapsintensiva bolag kan detta bli direkt kontraproduktivt. När autonomi minskar påverkas både engagemang och lojalitet negativt, vilket på sikt kan bli betydligt dyrare än ett halvtomt kontor.
Samtidigt hänvisar många medarbetare till studier som visar att produktiviteten ofta upplevs som högre vid distansarbete. Minskad pendling, färre avbrott och större flexibilitet lyfts fram som konkreta fördelar.
Kontoret måste tillföra affärsnytta
Entrepreneur-artikeln argumenterar inte för att kontoret är irrelevant. Tvärtom. Poängen är att kontoret måste fylla en tydlig funktion. När kontorsmiljön tillför sådant som är svårt eller omöjligt att återskapa digitalt, ökar viljan att vara på plats. Aytekin Tank, författare till artikeln och vd för Jotform med nära två decenniers erfarenhet av att leda globala team, beskriver hur det egna bolaget återgick till kontorsarbete tidigt, efter dialog med medarbetarna. I små, tvärfunktionella team hade samarbetet på distans blivit sämre, beslutsvägar längre och innovationskraften svagare. När arbetet åter flyttade in på kontoret ökade både tempo och kvalitet i samarbetet. Därmed blir slutsatsen att medarbetarna inte säger nej till arbete, de säger nej till arbetsmiljöer som inte ger tillräckligt värde i relation till uppoffringen.
Vad betyder det för dig som vd?
För svenska vd:ar i små och medelstora bolag är lärdomen praktisk snarare än ideologisk. Frågan är inte om arbete ska ske på distans eller på kontor, utan varför. Om medarbetare förväntas pendla för att delta i digitala möten, sitta i långa statusmöten och arbeta isolerat vid sitt skrivbord, är motståndet rationellt. Om kontorsdagarna däremot används för kundarbete, problemlösning, mentorskap, utveckling och beslut, förändras kalkylen.
Aytekin Tank pekar också på vikten av att ge närvaron ett tydligt innehåll. Produktdemonstrationer, gemensamma genomgångar, kompetensutbyte och informella möten är exempel på sådant som ofta tappar effekt i digitala format.
Ledarskap i praktiken
Ett återkommande budskap är att dialog slår direktiv. Vd:ar som testar, följer upp och justerar sin modell har större chans att hitta en fungerande balans än de som fastnar i principdiskussioner. Människor lockas oftare av mening och sammanhang än av regler. För många vd:ar kan det vara en mer hållbar utgångspunkt än ytterligare policydokument om närvaro.
