Så gör du generationsskiftet rättvist

Björn Öhrman, skattejurist på Grant Thornton, och Annika Hall, strategisk rådgivare inom ägarfrågor, har båda lång erfarenhet av generationsskiften. Deras slutsats är tydlig: rättvisa är en subjektiv upplevelse, inte en matematisk formel.

– Rättvisa är egentligen något som familjen själva behöver definiera. Det viktigaste är att alla inblandade får vara med i processen och känner att de har haft en röst, säger Annika Hall.

Alla har sin egen bild av rättvisa

En stor utmaning vid generationsskiften är att familjemedlemmar ofta utgår från att alla har samma syn på vad som är rättvist.

– Det som känns rättvist för den ena kan upplevas som djupt orättvist av en annan. Ett syskon kan tycka att lika fördelning är det enda rätta, medan ett annat anser att den som drivit bolaget ska få en större andel, säger Annika Hall.

Att prata om dessa frågor i tid kan få en avgörande betydelse. Om syskon som inte är operativt aktiva i bolaget lämnas utanför diskussionerna kan det skapa sår och konflikter, även om uppdelningen i slutändan är ekonomiskt jämställd.

– En av de största fallgroparna är att vissa syskon inte får vara med i processen. Att inte få komma till tals kan kännas orättvist, oavsett hur uppdelningen faktiskt ser ut, säger Annika Hall.

Skatt är sällan den största utmaningen

Många företagare fokuserar på de skattemässiga och juridiska aspekterna av generationsskiftet, men enligt Björn Öhrman är det sällan det som skapar de största problemen.

– Regelsystemet i Sverige är i många delar utformat för att underlätta generationsskiften. Vi har ingen gåvoskatt, och det finns flera regler och undantag i skattelagstiftningen och aktiebolagslagen som syftar till att underlätta generationsväxlingar. Det gäller dock att känna till dessa komplexa regler för att genomföra ett generationsskifte på ett skatteeffektivt sätt, säger Björn Öhrman.

Det svåra är snarare att hitta en lösning som känns rättvis för alla inblandade.

– I många familjer finns syskon som inte är aktiva i företaget. Hur kompenserar man dem? Ska de få en del av företaget, eller ska de ersättas på annat sätt? Det är här svårigheterna brukar uppstå, säger Björn Öhrman.

Ett vanligt sätt att lösa situationen är att den som tar över företaget köper ut sina föräldrar eller syskon, ofta genom ett holdingbolag där betalningen sker på avbetalning med framtida vinster.

– Det är en vanlig lösning, men det kräver att syskonen känner att de får en rättvis ersättning och att det är väl dokumenterat. Annars kan det bli konflikter längre fram, säger Björn Öhrman.

Rättvisa existerar bara i ett ögonblick

En annan utmaning är att rättvisa kan förändras över tid. Annika Hall berättar om situationer där en syskonuppgörelse uppfattades som rättvis vid generationsskiftet, men där missnöje uppstod när företaget senare ökade i värde.

– Ett syskon som fått pengar i stället för aktier kan efter några år se att bolaget blivit betydligt mer värt. Då kan känslan av rättvisa förändras – trots att alla var överens från början, säger Annika Hall.

För att hantera detta är det viktigt att vara tydlig från start: uppgörelsen gäller vid den tidpunkt den görs. Om bolaget sedan växer är det en följd av den nya ägarens arbete.

Vad är bolaget egentligen värt?

Värdering av företaget är en annan känslig fråga. Ska man använda marknadsvärdet, substansvärdet eller ett reducerat familjevärde?

– Om familjen ser det som viktigt att bolaget stannar inom familjen kan det vara rimligt att sätta ett lägre värde än marknadspriset. Men det måste i så fall vara en gemensam överenskommelse, säger Annika Hall.

Det kan också finnas situationer där företaget är mycket värt, men där det saknas likvida medel att lösa ut syskon.

– I de fallen får man hitta andra bra lösningar, till exempel genom att de som tar över företaget betalar av ersättningen över tid, eller att familjen enas om ett annat sätt att kompensera syskon, säger Björn Öhrman.

Kommunikation är nyckeln

Slutsatsen från både Björn Öhrman och Annika Hall är att kommunikation är helt avgörande för ett lyckat generationsskifte.

– Det viktiga är att börja i tid, att inkludera alla syskon i processen och att våga prata om elefanten i rummet, säger Annika Hall.

Ett generationsskifte som genomförs utan öppenhet och dialog kan skapa långvariga familjekonflikter.

– Rättvisa handlar minst lika mycket om process som om siffror. Om alla har fått vara med och påverka, och om besluten är väl förankrade, minskar risken för att någon känner sig förbisedd eller orättvist behandlad, säger Annika Hall.