Nya 3:12-reglerna: De dolda fällorna inför årsskiftet

Skatt När de nya 3:12-reglerna träder i kraft den 1 januari 2026 förändras beräkningen av lågbeskattad utdelning i grunden. Men flera av effekterna är mindre synliga och kan påverka företagare som inte agerar i tid. Det säger Catrin Åkerlund, skatteexpert på Grant Thornton och en av experterna i den statliga 3:12-utredningen.

Nya 3:12-reglerna: De dolda fällorna inför årsskiftet
Catrin Åkerlund. Foto: Grant Thornton / Adobe Stock

När huvudregeln och förenklingsregeln ersätts av en gemensam beräkning förändras förutsättningarna för i stort sett alla fåmansföretagare. Två riskområden sticker ut särskilt tydligt, enligt Catrin Åkerlund.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

– Dels att 4-procentspärren försvinner, dels att grundbeloppet fördelas mellan alla kvalificerade aktier man äger vid årets början.

Att kravet på minst fyra procents ägande slopas innebär att även små delägare omfattas av reglerna för lönebaserat utrymme. Men det betyder också att de måste räkna – och att avdraget på åtta inkomstbasbelopp kan göra att vissa delägare inte får något lönebaserat utrymme.

Automatisk fördelning kan ge lägre utdelningsutrymme

Den andra fällan är mindre känd men kan få betydelse. Det nya grundbeloppet på fyra inkomstbasbelopp är ett totalbelopp per delägare och ska proportioneras mellan alla kvalificerade aktier som delägaren äger vid ingången av beskattningsåret.

– Ett gammalt eller vilande bolag kan göra att grundbeloppet fördelas på fler aktier än man räknat med. Då minskar utrymmet i det bolag där man faktiskt planerar att ta utdelning. Det här behöver man ha kontroll på, säger hon.

Hon betonar att många företagare inte gör en kvalifikationsbedömning av sina aktier i tid, särskilt när det gäller innehav där man inte är operativ i vardagen.

– Man behöver ta ställning tidigare än man är van vid: är de här aktierna kvalificerade eller inte? Annars kan gränsbeloppet beräknas fel och en del av utdelningen bli tjänstebeskattad, säger Catrin Åkerlund.

Det som måste vara gjort före årsskiftet

Eftersom 2026 är det första året då de nya reglerna används, är ägarbilden per den 1 januari avgörande.

– Det handlar om att se över hur många kvalificerade innehav man har. Finns det ett vilande bolag som inte behövs kan det vara aktuellt att avveckla det. Vill man strukturera om ägandet behöver det göras före årsskiftet, säger hon.

Lönefrågan förändras också. Det tidigare löneuttagskravet slopas, vilket gör att många av de traditionella decemberbesluten inte längre behövs.

– Tidigare behövde man kontrollera lön i slutet av året för att kvalificera sig. Det behovet finns inte längre. I vissa situationer kan man till och med avstå från ett decemberuttag, men man måste förstå hur löneunderlaget räknas, säger hon.

Det lönebaserade utrymmet begränsas dock fortfarande av takregeln: lönebaserat utrymme kan aldrig överstiga 50 gånger den egna lönen.

Kortare karensperiod – med konsekvenser

För företagare som planerar att bli passiva ägare kortas karenstiden från fem till fyra år från 2027. För bolag som tar in externa investerare kan även utomståenderegeln få genomslag snabbare.

– Särskilt i företag som tar in investerare med minst 30 procent ägande kan perioden till platt kapitalbeskattning bli kortare, säger hon.

Inför årsskiftet är rådet att göra en genomgång av den egna situationen.

– Alla påverkas av de nya reglerna, men alla kan inte påverka utfallet. Det handlar om att förstå sin position, säger Catrin Åkerlund.

Fakta

Så fungerar de nya reglerna från 1/1-26

  • Grundbelopp: Ett totalbelopp på 4 inkomstbasbelopp per delägare som fördelas mellan alla kvalificerade aktier vid ingången av året. Maximalt ett grundbelopp om du äger kvalificerade andelar i flera olika bolag.
  • Slopad 4-procentsspärr: Alla delägare kan använda löneunderlaget, men avdraget på 8 IBB gör att små ägarandelar ibland ger noll lönebaserat utrymme.
  • Löneuttagskravet tas bort: Man behöver inte längre ta ut en viss lön för att få använda löneunderlaget, men 50-gångersregeln ligger kvar.
  • Flera bolag: Äger du flera kvalificerade bolag fördelas grundbeloppet automatiskt – även vilande eller delvis ägda bolag påverkar.
  • Karenstid: Tiden för att bli passiv ägare kortas från fem till fyra år.

Blogg och krönika

På nytt jobb

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
VD-tidningen

VD-tidningen Premium

Med fullt fokus på vd-rollen.
Full tillgång till strategiska artiklar med tips och analyser.