Inga produkter i varukorgen.
När teorin blir viktigare än verkligheten
Krönika Ett år efter en prestigevärvning står ägaren kvar med fler processer, fler möten och mindre rörelse framåt. Agneta Olsson reflekterar över varför fel rekrytering kan förlama ett helt företag, även när den kommer från toppen av näringslivet.
Foto: Emmy Jonsson
Det kom ett samtal. En ägare jag arbetat med under flera år. Vi hade inte hörts sedan han, med stolthet i rösten, berättade att han tänkte anställa en av branschens mest meriterade försäljningsdirektörer – direkt från ett av Sveriges största bolag.
”Nu händer det”, sa han då, för ett år sedan. ”Nu kommer vi att kunna gå globalt.”
Jag avrådde honom. Han gjorde det ändå.
Men nu, ett år senare, lät det annorlunda. Rösten i luren var dämpad.
”Agneta, jag har tänkt på det du sa. Om hur rätt personer kan främja innovation och tillväxt, men också hur fel rekrytering kan kväva den. Kan vi prata?”
Han berättade hur allt hade börjat så lovande. Den nya direktören klev in med pondus och struktur. Han pratade om vikten av struktur och att ha rätt processer. Kort därefter rekryterade han fler till sitt team – alla med liknande bakgrund. Strukturerade. Analytiska. Fogliga.
”Plötsligt skulle allt avhandlas i formella möten innan vi kunde fatta några beslut. Det lät ju bra, men det slutade alltid med att vi fick ta ett nytt möte. Jag tänkte att han säkert visste vad han gjorde. Han kom ju från ett större företag?”
Men det började skava. Redan efter två månader sa en av hans mest lojala medarbetare upp sig. Sedan en till. Och en till.
Det räcker inte att alla gör rätt. För frågan är: Gör ni rätt saker?
”Kvar stod jag med styrgrupper, strategidokument, KPI:er och det nya teamet. Men utan rörelse framåt. Försäljningen står still. Det bubblar inte längre. Och kunderna? De pratar vi nästan inte om längre. Alla har fullt upp med att följa varje steg korrekt i alla processer som har skapats.” Ägarens röst var full av ångest när han, betydligt mer ödmjukt denna gång, ställde frågan: ”Vad ska jag göra?”
Jag har dessvärre sett det här ske alltför ofta. När viljan att växa är stark men man tror att det räcker med att rekrytera från storbolag. Ägaren vill ha tillväxt, ordning och reda och tänker att lösningen är att anställa en storbolagsprofil. Kruxet är att den som enbart verkat i stora företag ofta blir handlingsförlamad i en entreprenöriell miljö. I ett ägarlett företag behöver du vara kreativ, tänka nytt och säkerställa genomförandet. Både ha helikopterperspektiv och genomförandekraft.
Och då räcker det inte med struktur. Det räcker inte att alla gör rätt. För frågan är: Gör ni rätt saker?
Varje ny process. Varje extra möte. Varje lager av dokumentation adderar komplexitet. Med tiden skapas ett företag där ingen riktigt vet vem som är ansvarig för olika beslut. Ansvar förskjuts, för det är också lätt att gömma sig när det är otydligt, tempot går ner och en passivitet tar över. Komplexiteten växer. Och man har glömt det viktigaste skälet till bolagets existens: kunden.
Det är inte struktur som tar död på företag – det är när teorin blir viktigare än verkligheten. Så nästa gång du rekryterar, ställ dig själv frågan:
Behöver vi verkligen mer processer, eller behöver vi återfå energin, modet och rösten från kunden?
Och just där avgörs företagets framtid.
