Machokultur vanligt enligt byggchefer

Social hållbarhet I Byggchefernas machoindex ingår bland annat förekomsten av sexistiska skämt. Med indexet kan branscher och utveckling över tid jämföras vad gäller machokultur. Målet är att få bort den.

Machokultur vanligt enligt byggchefer
Machokultur, som krav på att jobbet alltid ska gå först, förekommer på många byggarbetsplatser. Foto: Stockadobe

Machoindex ska komma till rätta med en kultur. Det är bakgrunden till att Byggcheferna, som organiserar 17 0000 chefer inom samhällsbyggnad, har lanserat en metod för att sätta siffror på fenomenet machokultur.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
VD-tidningen premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Strategiska artiklar med tips och analyser.
  • 6 fullmatade magasin årligen.
  • Tillgång till premiumnyheter på vdtidningen.se.
  • 100 procents fokus på vd-rollen.
Redan prenumerant?

– Det vi i Byggcheferna har sett i våra undersökningar är att medvetenheten om behovet av ökad jämställdhet har ökat dramatiskt bland cheferna i samhällsbyggnadssektorn, säger Kajsa Hessel, som är ordförande för Byggcheferna.

Indexet baseras på svar från drygt 2 000 byggchefer på frågor som handlar om svaghet, sexistiska skämt och krav på att sätta jobbet först, bland annat.

Högsta andelen håller med om att machokultur finns bland yrkesarbetare och chefer inom anläggning och bygg. 47 procent höll med påståenden om det. Lägst bland sektorerna i byggbranschen ligger cheferna inom fastighetssektorn. Siffran 46 procent gäller för chefer inom samhällsbyggnad generellt.

Byggbranschen får högre siffror än genomsnittet för alla branscher sammantaget, där machoindex för tjänstemän är 40 procent.

Kajsa Hessel. Foto: Juliana Wiklund
Kajsa Hessel. Foto: Juliana Wiklund Kajsa Hessel. Foto: Juliana Wiklund

Kajsa Hessel tänker att indexet ändå visar något bra:

– Jag hoppas och tror att machoindexet bidrar till att många ser att vi jobbat hårt i branschen med att få bort machokulturen och att vi kommit en bra bit på väg utan att för den sakens skull vara färdiga.

Just utvecklingen över tid, är en av de saker som indexet ska visa. Årets resultat blir en nollpunkt eftersom det är första gången som indexet används.

Svaren på frågorna visar att den tydligaste delen av machokulturen handlar om skämtandet.

– Det machoindexet så tydligt visar är att vi måste ändra sättet vi skämtar på och lära oss skämta så att alla vill och kan skratta. Vi behöver också stärka chefers och medarbetares förmåga att säga ifrån när någon beter sig på ett sätt som inte är ok.

Men just sättet att skämta borde det gå att göra något åt.

– Hur svårt kan det vara att skämta så alla kan och vill skratta? säger Kajsa Hessel.

Fast överlag är machokulturen svår att rå på. Det har forskning visat.

– Eftersom kulturen bygger på att man hyllar beteenden som är aggressiva, bestämda, starka och tävlingsinriktade skapas en outtalad oro för en svåruppnåelig status som kan förloras i ett enda slag. Minsta felsteg riskerar att punktera den vinnar-image alla kämpar för. Vilket innebär att en oönskad kultur består trots att majoriteten av individerna egentligen inte stödjer de normer och beteenden den bygger på.

Hon har själv upplevt det.

– Jag tror de flesta som inte tillhör den snäva mansnormen någon gång påverkats negativt, säger hon.

Indexet är framtaget i samarbete med forskaren Magnus Johansson, vid Oslo Metropolitan University. Hans expertis är inte genusfrågor eller machokultur, utan mätningar av den typ som indexet utgör. Han ser en fördel i att uttrycka företeelser i siffror.

– Vi har lättare att agera när vi får en siffra och ett jämförelsetal. Det gör att diskussionen kan handla om något mer konkret, säger han.

Arbetet med att få fram index skärper också diskussionen menar han. Om någon ska mäta machokultur, måste företeelsen definieras, till exempel. Av det följer vilka frågor som ställs.

– Det är klart att frågorna inte är perfekta. Men det här är ett bra första steg, säger han.

Rent konkret ombeds de som svarar att berätta vad de tycker om ett påstående som ifall man på deras arbetsplats betraktas som svag om man uttrycker andra känslor än ilska och stolthet. En annan fråga handlar om det ses som svagt att be om råd. Den svarande ska svara hur mycket han eller hon håller med det som påstås.

Frågorna om skämt handlar om ifall det förekommer några som handlar sexuell läggning, om etnisk bakgrund eller om ”hur kvinnor är”.

90 procent av de svarande var män.

Karriär

Strategi & målstyrning

Kunskapsmaterial

Inspiration

Ledarskap & styrning

VD-tidningen

Vd-tidningen Premium

För dig som har 100 procents fokus på vd-rollen.
Full tillgång till strategiska artiklar med tips och analyser.