Ta över familjeföretaget i periferin
I min vardag träffar jag regelbundet unga blivande ägare som highlightar den geografiska placeringen för verksamheten som ett hinder för att våga satsa på ett liv som ägare. För det mesta bor de centralt beläget med närhet till både tågstationer och flygplatser. Frågan är om det är ett komplext och komplicerat beslut att flytta hem och ta över familjeföretaget om det innebär att bo längst bort på kartan? Eller är den inre kompassen starkare än den geografiska placeringen? Behöver det finnas en kompromiss på vägen mot ansvar, ledarskap och ett nytt kliv?
Mod att lämna över rodret
För den som är på väg till ett ansvar, ett ledarskap och ett nytt kliv i livet är ett fokus på sig själv och de egna drivkrafterna betydligt viktigare än var det ska ägas och ledas. Lika viktigt är det att få tänka om, att få hitta nya vägar som leder till andra platser och att få stöttning i dessa inre orienteringar – och att det finns mod att lämna båten och till och med överlämna rodret. De familjer och ägarkretsar som håller ihop kring ansvaret och vågar lyssna in genom att nyfiket fråga ”hur och när?” framför ett anklagande ”varför?” och ”varför inte?” har mycket att vinna i både ansvar och ledarskap. De hittar enklare en betydligt mer smärtfri lösning som gagnar fler.
Rustad för ledarskap i utkanten
En av ägarna jag mötte längst upp i norr vittnade om just detta. I det över 100-åriga familjeföretaget fanns för bara några år sedan en ledare som tappat bort sig själv i bruset av tradition och hävd – men som tack vare modet att adressera detta i familjen hittade en ny och bättre rustad ledare att ta vid. En ny och bättre rustad ledare att skapa både personlig och affärsmässig utveckling där längs bort på kartan.
publicerad 2 augusti 2023