I Storbritannien väljer allt fler företag att slopa kravet på universitetsexamen vid rekrytering. Enligt en artikel i The Sunday Times (10 maj 2025) har exempelvis modevarumärket Kurt Geiger infört en policy där ingen tjänst – från butik till ekonomi – kräver examen. Fokus ligger i stället på praktisk erfarenhet, inställning och potential.
Enligt Maria Bernhardsen, avdelningschef för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, är denna utveckling redan på plats i Sverige.
– Den trenden har redan nått den svenska arbetsmarknaden. I våra undersökningar framgår av företagen att yrkeserfarenhet i många fall trumfar utbildning vid rekrytering. Det finns givetvis yrkesroller som fortsatt kräver formella meriter men på den breda arbetsmarknaden värdesätts tidigare yrkeserfarenheter och motivation ofta högre, säger Maria Bernhardsen.
Kompetensbrist är uppfinningarnas moder
Företag som väljer att släppa examenskravet gör det ofta av nödvändighet. När rätt kompetens inte går att hitta blir det naturligt att se bortom formella meriter.
– Det som har drivit på den här utvecklingen är i grunden svårigheter att hitta personer med rätt kompetens i rätt tid. Företagen anställer personer som saknar formell kompetens och investerar sedan tid och resurser på att utbilda och kompetensutveckla för jobbet på jobbet, säger Maria Bernhardsen.
Fakta
4 sätt att bedöma kompetens – utan examenskrav
Företag som anställer utan krav på utbildningsbevis använder i stället konkreta metoder för att säkerställa rätt kompetens:
- Praktiska tester. Kandidaten får lösa en uppgift, till exempel felsöka en IT-bugg eller hantera ett fiktivt kundärende.
- Portföljer. Bedömning av tidigare arbeten, till exempel kod på GitHub eller designskisser.
- Kompetensintervjuer. Fokus på hur kandidaten hanterat verkliga situationer: ”Berätta om ett tillfälle då du löste ett problem under press.”
- Digitala tester. Onlinetester som mäter logik, problemlösning eller beslutsförmåga, med automatisk analys av resultatet.
Källa: The Sunday Times, 10 maj 2025
Kurt Geiger har exempelvis skapat ett eget traineeprogram för unga utan akademisk bakgrund. På liknande sätt har svenska företag redan implementerat intern kompetensutveckling som ett strategiskt verktyg.
– Enligt SCB erbjuder så mycket som nio av tio företag kompetensutveckling till sina anställda. Det är en överlevnadsfråga om man vill hålla jämn takt med omvärlden, förändringar på arbetsmarknaden och den tekniska utvecklingen. Det är också ett sätt att lösa kompetensbristen mellan olika affärsområden, säger Maria Bernhardsen.
Mindre företag i framkant
Bland små och medelstora företag är det ofta praktisk kompetens snarare än utbildningstitlar som avgör vem som får jobbet.
– Färdighetsbaserade rekryteringar är redan utbrett bland SME-företag. Inte sällan är dessa företag uppgiftsorienterade där yrkesroller kombineras med färdigheter. Här pratas det ibland om både-och-kompetenser. Man har till exempel både en specifik yrkesroll och en roll som ledare, utvecklare eller samordnare, säger Maria Bernhardsen.
För svenska vd:ar innebär detta en möjlighet att omvärdera invanda urvalskriterier och se potential där den kanske inte alltid syns i ett cv.
– Det handlar inte om att sänka kraven, utan om att bredda perspektivet, säger Maria Bernhardsen.