– Uppgifterna kan tolkas som att en stor andel av befolkningen anser att det är viktigt att värna livsinkomstprincipen inom pensionssystemet, säger Eva Erlandsson, pensionsexpert och senior ekonom på Svensk Försäkring.
Att livsinkomstprincipen har urholkats följer enligt Svensk Försäkring av att det under de senaste åren har genomförts flera förändringar inom det allmänna pensionssystemet. Hösten 2021 infördes ett inkomstpensionstillägg och i augusti 2022 höjdes garantipensionen. Pensionsmyndigheten konstaterar att livsinkomstprincipen inom det allmänna pensionssystemet i dag gäller för endast 26 procent av pensionärerna jämfört med 65 procent innan inkomstpensionstillägget infördes.
Dessa förändringar innebär ett avsteg från livsinkomstprincipen, men det är även enligt Svensk Försäkring ett avsteg från principen om att pensionssystemet ska vara finansiellt stabilt och stå på egna ben, avskilt från statsbudgeten. Detta anser Svensk Försäkring vara viktigt då det innebär att pensionssystemet inte riskerar att påverkas av kortsiktiga politiska beslut eller dräneras på kapital för andra syften än pension. Det ska gälla oavsett politisk färg.
Ökad komplexitet
Undersökningen visar även att endast 37 procent av de svarande har ett högt eller ganska högt förtroende för det allmänna pensionssystemet.
Svensk Försäkring tror att de senaste årens förändringar inom det allmänna pensionssystemet kan ha bidragit till att öka komplexiteten och minska transparensen inom systemet. De menar att i kombination med en stundtals intensiv politisk debatt kring pensionernas otillräcklighet skulle det kunna vara en förklaring till att förtroendet för den allmänna pensionen i dag är så pass lågt.
– Tjänstepensionen har, till skillnad från den allmänna pensionen, en tydlig koppling till livsinkomsten, men när förtroendet för den allmänna pensionen är lågt riskerar det att drabba även förtroendet för tjänstepensionen, avslutar Eva Erlandsson.