Inga produkter i varukorgen.
Omvärldstrender 2026 – Så påverkas du som vd
Omvärld och trend Nya handelsinitiativ mellan EU och Mercosur ger draghjälp åt export och investeringar, samtidigt som den svenska ekonomin visar tecken på en försiktig uppgång. Samtidigt präglas omvärlden av fortsatt geopolitisk osäkerhet, som under 2026 väntas ta nya uttryck. Företagsledare navigerar i ett landskap där marknader, politik och säkerhetsfrågor allt oftare rör sig i korsdrag. Här är de viktigaste trenderna att ha koll på under året.
Foto: Adobe Stock
Vid ett seminarium arrangerat av Stockholms handelskammare presenterade experter inom ekonomi, geopolitik och näringsliv centrala framtidsspaningar inför 2026. Tillsammans tecknar de bilden av ett år där vd-rollen i hög grad handlar om att hantera osäkerhet, snarare än att följa en tydlig konjunkturcykel.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
VD-tidningen premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Ekonomiska skiften och börsens utveckling
Kassanivåerna i globala fondmandat är ovanligt låga, vilket signalerar hög riskaptit. Samtidigt är värderingarna på den amerikanska aktiemarknaden historiskt höga. Det behöver inte innebära att en börskorrektion är nära förestående, men det ökar sårbarheten om sentimentet snabbt skulle vända.
Utvecklingen i USA är fortsatt avgörande för svenska bolag. Det amerikanska konsumentläget blir en nyckelindikator även för svensk ekonomi, med påverkan på allt från exportefterfrågan och inköpsmönster till investerarnas riskvilja.
Osäkerheten kring den amerikanska penningpolitiken är ytterligare en faktor att bevaka. Om centralbanken uppfattas bli mer politiserad kan det påverka förtroendet för amerikanska räntor, dollarn och globala kapitalflöden. För svenska företag kan detta få konsekvenser för valutakurser, råvarupriser och finansieringsvillkor.
Det samlade budskapet till vd:ar är tydligt: räkna med ökad volatilitet i finansieringskostnader, efterfrågan och kapitalmarknader. Strategier bör utformas för snabba omslag snarare än för en stabil och förutsägbar konjunkturutveckling.
Life science stärker Sveriges export – men är kapitalberoende
Life science-sektorn lyftes fram som en allt viktigare strategisk tillgång för svensk ekonomi, men också som en bransch med tydliga sårbarheter. Jessica Martinsson, vd för Sweden Bio, betonade att sektorn är en tung exportmotor och samtidigt starkt beroende av internationella samarbeten och kapitalflöden.
För att fortsätta växa behöver svenska bolag synas mer globalt, attrahera internationella investerare och bygga bredare syndikeringar. Kapitalmarknaden har visserligen varit öppen, men finansieringsrundorna har ofta varit mindre än tidigare. I detta läge har licensaffärer blivit ett allt viktigare komplement till traditionellt riskkapital – en trend som väntas bestå även under 2026.
Även för vd:ar utanför life science är slutsatsen relevant. Sveriges långsiktiga konkurrenskraft blir allt mer beroende av innovationsintensiva branscher, vars utveckling i hög grad påverkas av regelverk, kapitaltillgång och internationell synlighet.
När regelverk både skyddar och bromsar
Regelverkens dubbla roll var en återkommande fråga under seminariet. Åtgärder för att skydda strategiska tillgångar, exempelvis genom skärpta regler mot illvilliga uppköp, har enligt Jessica Martinsson medfört betydande administrativ börda och ökad osäkerhet för investerare. Detta trots att antalet faktiska förbudsbeslut varit få i förhållande till mängden anmälningar.
Samtidigt väntas en utredning om FoU-gynnande skatteregler presenteras den 19 januari. Förhoppningen är att reformer ska göra Sverige mer konkurrensneutralt jämfört med andra OECD-länder. För många företagsledare påverkar det var investeringar görs, var utvecklingsteam etableras och hur lätt det är att skala ny teknik från pilotprojekt till affär.
Geopolitikens ökade betydelse för riskbedömningar
Geopolitiska förändringar fortsätter att sätta ramarna för näringslivet. Martin Kragh, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet, beskrev hur förändrade amerikanska prioriteringar och idéer om intressesfärer skapar osäkerhet inom såväl handel som säkerhetspolitik. Uttalanden och initiativ kring Grönland, liksom USA:s militära agerande gentemot Venezuela, bidrar till att utmana den rådande världsordningen.
Kriget mellan Ryssland och Ukraina fortsätter att präglas av ett långdraget resurskrig. Samtidigt är Ryssland mindre isolerat än vad som ofta antas, vilket försvårar riskbedömningar för företag med globala leverantörskedjor.
Därtill skiftar USA:s strategiska fokus i ökad utsträckning bort från Europa. Det kan både stärka behovet av europeisk egen kapacitet och skapa nya osäkerheter kring allianser, sanktioner och säkerhetsgarantier. För svenska företag innebär detta att geopolitik i allt högre grad blir en integrerad del av affärsstrategin.
