Inga produkter i varukorgen.
Dags att rensa bland hatthyllorna
Krönika Många organisationer gör saker av vana snarare än av nytta. Malcolm Wiberg skriver om varför vd:n vinner mer på att sluta göra fel saker än på att lägga till nya.
Foto: Press.
För en tid sedan hörde jag historien om ”Hatthyllan” på ett seminarium. Den gick ungefär så här: En gång i tiden la vi våra hattar där det fanns plats – på stolar, golv eller bord. Huller om buller. Men så kom lössen. Dessa små rackare som hoppade från hatt till hatt. Plötsligt uppstod ett behov att skilja hattarna åt. En enkel lösning blev att sätta upp hyllor med en avskiljare mellan varje hatt. Se där – hattarna låg nu var för sig, fredade från lössen.
I dag har vi varken hattar eller löss. Men hatthyllorna finns kvar. På kontor, i hem och på offentliga platser. Ingen frågar varför. Det bara är så. Så har vi alltid gjort. Hur många hatthyllor har ni i er organisation? Jag menar inte de som håller mössor och paraplyer, utan alla de där sakerna ni gör utan att längre veta varför. Rutiner, rapporter, strukturer – sådant som en gång var funktionellt men som i dag mest lever kvar av gammal vana.
Innovation behöver inte vara raketforskning.
Årets Nobelpris i ekonomi gick till Joel Mokyr, Philippe Aghion och Peter Howitt – tre forskare som visat hur tillväxt föds ur det de kallar creative destruction: när nya idéer ersätter gamla. Det är inte kaos, utan en nödvändig rörelse framåt. Utan den stannar världen. I verkligheten handlar innovation nog sällan om stora språng, utan om små förskjutningar i tanken. Ta kvinnan som klev in i styrelserummet där man grubblade över hur man skulle sälja mer tandkräm, och sa: ”Varför inte bara göra hålet i tuben lite större?” Försäljningen steg över en natt. Samma produkt. Samma kunder. Bara ett nytt sätt att tänka.
Innovation behöver inte vara raketforskning. Det kan lika gärna vara att flytta ett kommatecken – eller ta bort en rutin som stjäl mer energi än den skapar. Kanske är det dags att införa anti-piloting – inte ett pilotprojekt där man testar något nytt, utan ett där man testar att ta bort något.
För innovation handlar inte alltid om att lägga till. Ofta handlar det om att se något vardagligt och våga fråga varför det ser ut som det gör. Precis som med hatthyllan eller tandkrämen.
Det är inte farligt att ha hyllor. Men om vi aldrig frågar varför de står där, kan de börja ta mer plats än de förtjänar.
De organisationer som utvecklas är ofta de som vågar ifrågasätta sig själva. De vet att gamla lösningar en gång var nya – och att det som känns självklart i dag kan vara förlegat i morgon.
Kanske är det just där, i korsningen mellan hatthyllan och tandkrämstuben, som innovation bor – i viljan att förstå varför vi gör som vi gör, och modet att tänka ett varv till: “Det är inte alltid den som hittar på mest nytt som vinner – utan den som först slutar göra det som inte längre behövs.”
Malcolm Wiberg är Vice President Legal Affairs med ansvar för kommersiella frågor, digitalisering och koncernexpansion, samt styrelseordförande för Alvotech Sweden AB. Tidigare vd för advokatbyråerna Westerberg & Partners och Lindahl i Stockholm. Författare till ”Medvetet ledarskap – Att förändra en företagskultur”.
