När ledningsgruppen fungerar kan vd:n sluta bära organisationen själv

Ledarskap och vd-rollen Beslut fattas ofta snabbt i ledningsgrupper. Betydligt svårare är att få besluten att leva i organisationen. Ledarskapsrådgivaren Lars Johan Clemedson pekar på tre avgörande områden – implementeringskraft, kultur och öppenhet – som enligt honom avgör om ledningsgruppen blir ett effektivt verktyg för vd:n eller inte.

När ledningsgruppen fungerar kan vd:n sluta bära organisationen själv
Lars Johan Clemedson. Foto:Ronja Norrbrink

Ledarskapsrådgivaren Lars Johan Clemedson har arbetat med ett stort antal ledningsgrupper under flera decennier. I en ny handbok sammanfattar han sina erfarenheter i tolv perspektiv på hur man får ledningsgruppen att arbeta mer effektivt.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

Bakgrunden är ett återkommande mönster i organisationer.

– Jag har jobbat med ett hundratal ledningsgrupper och det finns ofta ganska grundläggande frågor som man inte riktigt har koll på, som varför man finns och vad som faktiskt krävs för att sitta i en ledningsgrupp?

Boken är avsiktligt kortfattad på 80 sidor och tänkt som ett arbetsverktyg för vd:ar och ledningsgrupper.

– Tanken är att det ska vara just en handbok. Som vd ska du kunna plocka fram den när du behöver fundera över en viss fråga. Ledningsgruppen är ditt verktyg för att genomföra det styrelsen har gett dig i uppdrag att göra. Du kan inte göra det själv.

Men om du som vd inte vässar ditt verktyg och utmanar gruppen slutar det med att alla hinder, konflikter och utmaningar hamnar på ditt bord ändå.

Fakta

Tecken på att ledningsgruppen inte fungerar

Enligt Lars Johan Clemedson finns några återkommande symptom:

  1. Samma frågor dyker upp igen: Ni kommer inte framåt, nya lösningar implementeras inte och samma frågor dyker upp igen.
  2. Den bekväma ledningsgruppen: Bekvämlighetsnivån blir för hög i ledningsgruppen. Den goda stämningen prioriteras till den grad att viktiga, jobbiga frågor undviks och hämmar utvecklingen.
  3. Alla problem och konflikter går via vd:n: Det grundar sig ofta i att vd:n inte vågar ställa krav och delegera. Då hamnar allt som är besvärligt till slut på vd:ns bord. Något som tar både tid och hämmar ledningsgruppens utveckling. Erbjud i stället din hjälp men lämna ansvaret för att lösa konflikten till ledningsgruppen.

Utgångspunkten i boken är just hur ledningsgruppen, i tolv perspektiv, blir det verktyg som underlättar vd:ns uppdrag att genomföra företagets strategi. Av de tolv steg som boken belyser vill Lars Johan Clemedson särskilt lyfta tre teman att utgå från.

Implementeringskraft

Ledningsgrupper är generellt sett bra på att ta beslut. Det svåra är att få beslutet att bli till en verklighet som efterlevs i hela organisationen. Frågeställningen blir: vad behöver ledningsgruppen göra för att få ut en kraft i organisationen?

– Den lätta delen är att informera, tala om att, nu har vi bestämt det här och nu vill vi att ni gör det här. Det svåra är att förmedla angelägenhet. Hur får vi folk att känna wow, det här låter som helt rätt arbetssätt, det ska bli jävligt kul och spännande att göra det här, säger Lars Johan Clemedson.

Kulturskapande

Som ledare i en organisation vill man att folk ska göra rätt saker utan att man behöver peka med hela handen. Lars Johan Clemedson menar att det är en konst att skapa en stark styrning utan att kväva initiativförmåga och arbetslust.

En resultatdrivande organisationskultur blir då den osynliga handen som styr beteenden i rätt riktning. Bygget av den kulturen börjar i ledningsgruppen. Där gäller det att skapa en kultur med driv och högt i tak.

– Organisationskulturen är det vi skapar. Den här osynliga handen som styr beteenden i en viss riktning.

För att skapa den gemensamma riktningen där ledningsgruppens möten inte bara bygger på tomma ord och instämmande nickningar gäller det att vara uppmärksam. De som kommer att implementera saker med kraft är inte alltid de som håller med utan snarare de som är kritiska, vågar ifrågasätta och behöver övertalas innan de också kan svara: “okej, nu förstår jag”.

– Det finns ingen kraft i dem som bara nickar och håller med. Kraften kommer från att man faktiskt stöter och blöter och uttrycker invändningar i ord under möten, säger Lars Johan Clemedson och fortsätter:

– Det gäller att bygga den kulturen i ledningsgruppen där man håller varandra på tårna och är kravställande. Om man upplever att någon är lite ljum i sin respons behöver man uppmana hela ledningsgruppen att utforska och fråga varandra: vad tror du om det här egentligen, eller nickar du bara för att frågan ska försvinna?

Det handlar inte om att trycka ned varandra – tvärtom. Att utmana varandra är att hjälpa både individen och hela organisationen framåt.

– Finns det någonting som grumlar? Gräv fram det. Utforska det. Utmana det. Våga utmana varandra.

Fakta

5 sätt att få mer kraft i ledningsgruppen

  1. Klargör uppdraget
    Bestäm vad ledningsgruppen faktiskt ska göra. Är fokus strategi, samordning eller genomförande? Otydligt uppdrag leder ofta till möten utan riktning och missförstånd i
  2. Kräv tydliga ställningstaganden
    Nickningar runt bordet räcker inte. Som vd behöver du veta var varje medlem står innan beslut fattas. Fråga öppet – vad tycker du? Håller du med? Öppna upp för diskussion.
  3. Välkomna invändningar
    Motstånd kan vara ett tecken på engagemang. Diskutera invändningar öppet innan beslut tas – då ökar chansen att beslutet också genomförs.
  4. Lägg inte alla svåra frågor på vd:n
    En ledningsgrupp behöver kunna utmana varandra. Om allt svårt hamnar hos vd:n riskerar gruppen att bli passiv. Delegera ansvaret för att lösa konflikter och ställ krav på ledningsgruppen att leverera på sina områden.
  5. Följ upp genomförandet
    Ett beslut som inte följs upp tappar snabbt kraft. Säkerställ att någon äger frågan och att resultatet återkommer på agendan om det inte redan gått i mål.

Nivån av öppenhet och tillit

Och hur lyckas man egentligen med att skapa en kultur där man utmanar varandra? Lars Johan Clemedson menar att det handlar om att ha en tillräckligt hög nivå av öppenhet och tillit i ledningsgruppen. Många ledningsgrupper kan ha en bra positiv stämning rent socialt men trots allt stå och stampa utan att utvecklas och leva upp till sin fulla potential.

– Många ledningsgrupper har god stämning, man dunkar varandra i ryggen och tar en öl efter jobbet. Men en ledningsgrupp har en del frågor som är jobbiga att prata om, man kanske inte levererar eller räcker till i sin roll. Och det är sådant som måste komma upp till ytan för att man ska få någon kraft i verksamheten.

En känsla av att inte vilja skapa dålig stämning och lyfta jobbiga ämnen skapar en sluten kultur med låg nivå av öppenhet och tillit. Det gör att priset för den goda stämmningen är att man inte vågar prata om allt – och det kan rent utav vara förödande.

– Att tillförsäkra ledningsgruppen en tillräcklig nivå av öppenhet och tillit. Så att man kan hantera sina svåraste, mest komplicerade, mest känsliga frågeställningar. Det är A och O. Jag har beskrivit det som en spiralrörelse. Mer öppenhet skapar mer tillit som ger mer öppenhet och så vidare, säger Lars Johan Clemedson och fortsätter:

– Det handlar till en början om att säga det man inte vågar säga. Att prata om sin verksamhet klarar de allra flesta. Men att bryta den här vallen och prata om det som ingen egentligen vill, där man riskerar att komma med dåliga nyheter eller inspel som känns taskiga – det är där det börjar hända något.

Fakta

Fem beteendemönster som tar kraften ur din ledningsgrupp

  • Tystnad misstas för bifall: Den gamla klyschan ”den som tiger samtycker” är en av de farligaste underförstådda reglerna i ledningsgrupper. Uteblivna invändningar tolkas som att alla är med på banan, vilket ofta döljer en brist på äkta engagemang och förankring. Slutsats: Visa klart och tydligt vilken din ståndpunkt är. Om du inte har någon, har antingen frågan eller du inget att göra i ledningsgruppen.
  • Skenbar saklighet:Ingen vill bli betraktad som flummig och känslostyrd. Baksidan med detta är att ledningsgruppens deltagare gärna omformulerar sina egna behov till sakfrågor. ”Jag är inte bekväm med översätts till ”Det bästa för företaget är” Det leder till en skendebatt om sakförhållanden i stället för att man granskar motiven bakom de förslag som ges. Slutsats: Granska de känslomässiga aspekterna av det som diskuteras så att de blir synliga.
  • “Goda” förklaringar: Det går att komma undan med nästan vad som helst så länge man har en god förklaring. “Vår bristande leverans är inte vårt fel, den beror på omständigheter som vi inte rår över: griniga kunder, dåligt väder eller en satans otur.” Resultatet blir en kravlöshet som gör att man tappar kraft i styrningen av företaget. Slutsats: se upp med de ”goda” förklaringarna och ifrågasätt hellre en gång för mycket.
  • Det goda får legitimera det dåliga: Varje gång gruppens brister kommer på tal känner man sig manad att framhålla något gruppen också är bra på för att undvika känslan av obehag. I stället utvecklar man en tolerans för medelmåttigt agerande som gissningsvis sprider sig till resten av organisationen. Slutsats: Behåll kraften och allvaret i gruppens självrannsakan.
  • Brister uttrycks som hedervärdiga egenskaper: Mönster som kan få fäste i en ledningsgrupp är ovanan att beskriva sina egna, och ibland varandras, brister som hedervärda egenskaper. Jag är noggrann” får ersätta ”jag är obeslutsam och har svårt att leverera i tid”. Slutsats: En spade är en spade. Det gäller också i ledningsgrupper.

Källa: Handbok för ledningsgrupper

Blogg och krönika

På nytt jobb

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
VD-tidningen

VD-tidningen Premium

Med fullt fokus på vd-rollen.
Full tillgång till strategiska artiklar med tips och analyser.