Inga produkter i varukorgen.
Nya 3:12-regler ger enklare utdelningsmodell från 2026
Skatteregler De nya 3:12-reglerna är beslutade och träder i kraft vid årsskiftet. För vd:ar och ägare i fåmansföretag innebär förändringarna en ny modell för hur utdelning beskattas. Tillsammans med Jonas Öjbrandt, skatteexpert på Grant Thornton, reder vi ut vad som faktiskt gäller – och vad som inte blev av.
Jonas Öjbrandt. Foto: Grant Thornton / Adobe Stock
Utredningen föreslog ett antal förändringar. När lagrådsremissen nu har kommit står det klart att man inte går vidare med de delar som rör gemensamt takbelopp, ändrad närståendedefinition och kodifiering av utomståenderegeln. Här nedan förklaras förändringarna i korthet.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
VD-tidningen premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
En beräkningsregel i stället för två
I lagrådsremissen föreslås en enklare modell för att beräkna gränsbeloppet, som avgör hur stor utdelning man som delägare i ett fåmansföretag kan ta ut med 20 procents skatt. I remissen föreslås en gemensam regel i stället för att, som i dag, välja mellan huvudregeln och förenklingsregeln.
Nytt grundbelopp
Delägare som äger alla andelar i ett fåmansföretag föreslås få ett grundbelopp på cirka 320 000 kronor. Det innebär att de kan ta ut utdelning upp till den nivån med 20 procents skatt. Utdelning över gränsbeloppet ska beskattas som lön.
Möjlighet till lönebaserat utrymme
Förslaget innebär också att alla delägare, när löneuttagskravet och kapitalandelskravet tas bort, får möjlighet att utöka sitt gränsbelopp med ett lönebaserat utrymme. Det utrymmet beräknas utifrån lönerna i företaget och i eventuella dotterföretag.
Nästa steg:
De nya 3:12-reglerna är nu beslutade av riksdagen och träder i kraft den 1 januari 2026. Det innebär att de kommer att tillämpas för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025.
Förbudet att fakturera styrelsearvoden ses över
Regeringen ser över reglerna för beskattning av styrelsearvoden. Målet är att underlätta rekryteringen av extern kompetens, särskilt i små och medelstora företag.
Utredningen ska ge en tydligare bild av hur denna begränsning påverkar företagens tillgång till kvalificerad styrelsekompetens. Fokus ligger särskilt på små och medelstora företag, där extern kompetens ofta är avgörande för tillväxt och utveckling. Regeringen har gett myndigheten Tillväxtanalys i uppdrag att analysera frågan. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2025.
Det är viktigt att understryka att regeringen i nuläget inte har presenterat något lagförslag. Uppdraget till Tillväxtanalys syftar till att analysera hur dagens skatteregler påverkar möjligheten att rekrytera kvalificerad styrelsekompetens. Eventuella lagförslag kan bli aktuella först efter att analysen redovisats och ytterligare beredning har skett.
Möjliga effekter av en förändring
Om möjligheten att fakturera via eget bolag återinförs kan det innebära:
- Ökad flexibilitet för styrelseledamöter att bedriva sin verksamhet i bolagsform
- Stärkt konkurrenskraft för svenska entreprenörsföretag
- Lägre kostnader för företag som anlitar extern kompetens, samtidigt som arvodet till ledamoten blir högre
Fakta
Tre sätt att förbereda er
- Se över hur ni hanterar styrelsearvoden i dag. Vilka nivåer kan ni erbjuda en extern styrelsemedlem, och hur ska rutinerna för justeringen av dessa se ut?
- Identifiera eventuella behov av extern styrelsekompetens. Vilka perspektiv skulle kunna göra er styrelse ännu starkare på er resa?
- Diskutera med er rådgivare hur en framtida förändring kan påverka er. Vägvalen är många, med olika möjligheter och fallgropar.
