Visselblåsarärende eller inte?

Rebecka Thörn, partner och advokat på Advokatfirman Delphi är specialiserad på arbetsrätt och med mångårig erfarenhet som extern mottagare och utredare av visselblåsarärenden. Hon konstaterar i artikeln att frågeställningen är viktig för att avgöra vilka skyldigheter en verksamhet har vad gäller en inkommen rapport i en visselblåsarfunktion. Om det är fråga om ett regelrätt visselblåsarärende omfattas bland annat den rapporterande personen av skydd mot repressalier i form av till exempel uppsägning och omplacering och verksamheten har en skyldighet att utreda de rapporterade missförhållandena och lämna återkoppling till den rapporterande personen.

Rebecka Thörn har gjort en sammanställning av de typsituationer som advokatbyrån brukar stöta på i sitt arbete med visselblåsarärenden.

Regelrätta visselblåsarärenden enligt visselblåsarlagen

• Korruption och finansiella oegentligheter; till exempel mutor, illojal konkurrens, penningtvätt och bedrägerier

• Brott som rör hälsa och säkerhet; till exempel arbetsmiljöbrott och allvarliga brister i produktsäkerhet

• Miljöbrott; till exempel olaglig hantering av farligt avfall

• Integritetsbrott; till exempel felaktig användning av personuppgifter

Brott mot uppförandekod

Det är relativt vanligt att verksamheter i sin visselblåsarpolicy/riktlinjer anger att det även är möjligt att vissla om brott mot verksamhetens uppförandekod. ”Vår erfarenhet är att det kan vara lämpligt att inkludera även brott mot uppförandekoden i det som medarbetare med flera kan vissla om. Däremot bör verksamheter vara försiktiga med att inkludera brott mot policyer och riktlinjer rent generellt”, skriver Rebecka Thörn

Arbetstagare som begår brott utan koppling till arbetsplatsen

Ibland inkommer rapporter om att en viss arbetstagare har begått en brottslig handling. Om den brottsliga handlingen har en koppling till arbetet är det som huvudregel fråga om ett visselblåsarärende.

Missförhållandena rör den rapporterande arbetstagarens egen arbetssituation

Missförhållanden som endast berör den rapporterande personens egna arbets- eller anställningsförhållanden är normalt sett inte av allmänintresse, annat än om det rör sig om sådant som är helt oacceptabelt utifrån ett bredare samhällsperspektiv.

Oegentligheter begångna av samarbetspartner

Det förekommer att verksamheter får in rapporter om missförhållanden hos en leverantör eller någon annan form av nära samarbetspartner. De rapporterade missförhållandena är med andra ord inte begångna inom den egna verksamheten och det är därför inte ett visselblåsarärende som verksamheten är ansvarig för att utreda enligt visselblåsarlagen.

Verksamheter med färre än 50 arbetstagare

Innan den nu befintliga visselblåsarlagen trädde i kraft i december 2021 fanns en begränsning om att missförhållandena skulle vara begångna av en person i en ledande position eller nyckelposition i verksamheten för att det skulle vara fråga om ett regelrätt visselblåsarärende. ”Åtskillnaden mellan verksamheter med 50 eller fler anställda i förhållande till verksamheter med färre än 50 anställda är olycklig och opraktisk, men den finns där alltjämt”, skriver Rebecka Thörn.

Hur bör ärenden som inte är regelrätta visselblåsarärenden hanteras?

”Även ett HR-ärende, till exempel en olämplig chef, kan vara lika viktigt att utreda som ett regelrätt visselblåsarärende. Återkoppling till den rapporterande personen, på motsvarande sätt som i ett regelrätt visselblåsarärende, är ofta värdefullt och uppskattat”, skriver Rebecka Thörn.

Läs hela artikeln här