CSRD: Så redovisar du rätt

– Vad det handlar om är att EU helt enkelt vill öka möjligheten att jämföra hållbarhetsrapporter. Dessutom vill man och öka kvaliteten på information och transparensen vad gäller företagens miljömässiga och sociala påverkan samt bolagsstyrning kopplat till hållbarhet, berättar Karin Björk, ansvarig för hållbarhetsrådgivning på Grant Thornton.

Den framtida hållbarhetsrapporteringen ska nu möta både intressenters och investerares krav på vad som är väsentliga aspekter att rapportera ur ett påverkansperspektiv. Detta sker dels genom rapportering om hur företagets inverkan på sin omvärld ser ut, till exempel genom föroreningar och koldioxidutsläpp, dels hur de påverkas av omvärlden, bland annat gällande klimatförändringar.

– Detta blir första gången som företag rapporterar enligt en gemensam standard, vilket är efterlängtat av alla, konstaterar Karin Björk.

Hjälp att bedöma investeringsrisker

CSRD ska säkerställa att investerare och övriga intressenter har tillgång till information som hjälper dem att bedöma de investeringsrisker som uppkommer till följd av hållbarhetsrisker inom ESG-områden. CSRD ställer krav på att hållbarhetsinformationen som presenteras i hållbarhetsrapporten genomgår en översiktlig granskning som ska utföras av en oberoende revisor.

CSRD ersätter det nuvarande EU-direktivet Non Financial Reporting Directive (NFRD), vilket ligger som grund till årsredovisningslagens krav på hållbarhetsrapportering. Anledningen till ändringen är främst att NFRD uppvisade brister i jämförbarhet, relevans och trovärdighet.

– CSRD innehåller betydligt hårdare krav än NFRD som har lite mindre omfattande kriterier där företag har möjlighet att sätta sina egna KPI:er utifrån vad de själva vill lyfta inom ESG. Nu blir det betydligt striktare krav på struktur för rapporteringen och effektiv datainsamling, berättar Karin Björk.

Företag som nu omfattas av kravet måste rapportera sina strategier, affärsmodeller, styrning, organisation, väsentlighetsanalyser, påverkan, möjligheter, risker, policyer, mål, handlingsplaner och resultat.

Standaren är uppbyggd i fyra delar:

• Generell information om företagets hållbarhetsarbete, vilket inkluderar väsentlighetsanalys, affärsmodell och riskhantering
• Miljö och klimat
• Sociala frågor
• Styrningsfrågor

– Kraven inom CSRD kommer successivt att fasas in utifrån storleken på bolagen när direktivet har implementerats i nationell lagstiftning. Först ut i januari 2024 är de företag som redan omfattas av NFRD på EU-nivå, vilket inte gäller alla som omfattas av årsredovisningslagen i Sverige. Dessa ska ha med det i sina rapporter för 2024 som publiceras 2025, berättar Karin Björk.

Ska täcka hela värdekedjan

I januari 2025 gäller CSRD för stora företag som i dag inte omfattas av NFRD och 1 januari 2026 även för börsnoterade SME-företag. Slutligen kommer 2028 även globala företag med en nettoomsättning över 150 miljoner euro som har en filial med substantiell verksamhet inom EU med en omsättning över 40 miljoner euro med i systemet.

Karin Björk betonar vikten av att börja i tid och ha en tydlig handlingsplan för implementeringen av den nya rapporteringsstrukturen.

– Det gäller att täcka företagets hela värdekedja. Man måste se över hållbarhetsfaktorer i sin strategiska planering, utveckla processer, kvalitetssäkring, datainsamling, styrning, samt få in rätt kompetens eller anlita externa experter, avslutar hon.