Undantag från turordningen ger ökad tillväxt

Anders Bornhäll har undersökt effekterna av det undantag från turordningen som infördes 2001. Lagändringen innebar att företag med färre än elva anställda fick undanta två personer i samband med uppsägningar på grund av arbetsbrist.

– Mina resultat visar att företag som fick den möjligheten hade en högre tillväxt än andra företag, säger Anders Bornhäll. 

I avhandlingen slår Anders Bornhäll även fast att reformen lett till att fler personer har fått ett jobb.

– I hög utsträckning handlar det om unga, inrikesfödda personer som tidigare varit arbetslösa eller inte varit en del av arbetsmarknaden, exempelvis studenter.

Syftet med turordningsreglerna är att stärka den äldre arbetskraftens position på arbetsmarknaden. De innebär förenklat att den som är anställd sist får gå först i samband med att en arbetsgivare säger upp folk.

Men Anders Bornhäll visar i sin forskning att en liberalisering av turordningsreglerna inte har försämrat för dem som varit länge i arbetslivet.

– Mina resultat visar inte på någon sådan effekt.

Det andra hindret för tillväxt som Anders Bornhäll undersökt är det faktum att företag ofta säger nej till externt kapital för att finansiera en expansion. Förklaringen är att investerarna sannolikt kräver ett inflytande över verksamheten, något som många företagsledare är skeptiska till. 

– Ett primärt motiv för många företagsledare är att de vill vara oberoende, de vill ”vara sin egen chef”.

För att öka sysselsättningen har samhället fokuserat på att stödja tillväxtföretag, enligt Anders Bornhäll. Men att hitta dessa företag innan de börjat växa har visat sig vara mycket svårt. 

– I min avhandling visar jag att detta kan vara en kostsam och ineffektiv väg för att öka sysselsättningen. Mer fokus bör i stället läggas på att identifiera och ta bort tillväxthämmande barriärer för företagen i landet. Det skulle kunna ha betydande effekter på den totala sysselsättningen, avslutar han.