Svensk ekonomi – Swedbank anar ljus i tunneln

Andreas Wallström öppningstalade på PwC:s konferens Kunskapsdagen i Göteborg, och gick igenom det ekonomiska läget i Sverige nu och på sikt. Det är en orolig värld men krigen i till exempel Ukraina och Mellanöstern har egentligen ganska liten bäring på svensk ekonomi, menade han. Priserna på olja, naturgas och el ligger stabilt trots allt.

Andra och mindre uppmärksammade omständigheter bör oroa mer.

– Det jag personligen tycker innebär en väldigt stor risk också för svensk ekonomi är någonting som det kanske inte pratas lika mycket om, nämligen de amerikanska statsfinanserna, kommenterade han.

Den amerikanska statsskulden är i dag den högsta sedan andra världskriget, och det polariserade politiska läget inger ganska låga förhoppningar om att politikerna ska kunna lösa det. Trots en stark ekonomi är alltså det amerikanska budgetunderskottet enormt, vilket kan drabba svenska hushåll på grund av risken för höjda räntor. Framför allt räntor med längre löptider (kortare löptider styrs av Riksbanken).

– Det här ser jag som en ganska stor risk som är lite kanske underdiskuterat, sade Andreas Wallström.

Svensk ekonomi krymper

Ny statistik har bekräftat att Sverige är i recession, det vill säga att ekonomin har krympt två kvartal i rad. Vilket inte märks på arbetsmarknaden – än.

– De flesta har fortfarande kvar sina jobb och har faktiskt inte märkt av recessionen så mycket än, om de inte jobbar i fastighetsbranschen. Det trista är att om man blickar in i nästa år så ser det förvisso bättre ut för de flesta europeiska länder. Bara inte för Sverige.

Det råder konsensus bland prognosmakarna om att svensk ekonomi kommer att fortsätta krympa under vintern, med en djupare BNP-nedgång än för övriga Europa. Hushållen har dragit ner på konsumtionen och det förväntas hålla i sig ett tag till. Exporten förväntas också gå ner nästa år. Ytterligare en faktor bakom recessionen är enligt Andreas Wallström den ”snåla” strama ekonomiska politiken.

– Svenska politiker har glömt bort hur man spenderar, kommenterade han på föredraget och jämförde svensk statsskuld med exempelvis Tysklands.

– Tyskland har dubbelt så hög statsskuld som Sverige, så där finns ett utrymme.

Det vill säga, Sverige skulle kunna hjälpa ekonomin genom satsningar som inte är inflationsdrivande, som mer infrastruktur, välfärdssatsningar och sänkningar av vissa skatter.

– Allt som ökar produktionsförmågan. Det skulle leda till ett dämpat pristryck.

Inga räntehöjningar

Några nya räntehöjningar tror däremot inte Andreas Wallström på, även om Riksbanken gett halva ”löften” om att kanske höja räntan ytterligare en gång.

– De vill inte att vi ska tänka att om ett halvår så kommer räntorna sjunka, för då finns risk att vi blir för glada, konsumerar för mycket och att inflationen stiger igen. Det är så de tänker. Så de vill sänka förväntningarna här och nu. Men tro inte på dem. Utan gå ut och konsumera ändå!

Och den glada nyheten är att inflationstoppen definitivt är nådd. Och blickar man tolv månader framåt anar man en ljusnande horisont. För Sverige har många styrkor i bakfickan, och Andreas Wallström avrundade med att gå igenom fyra fördelar:

1. En gynnsam demografi. Sverige har en uppgång i befolkning i arbetsför ålder.
2. Sverige är bra på innovation. I EU:s mätningar ligger vi i topp i Europa – etta tills för några år sedan, nu omsprungna av Danmark men god tvåa.
3. Vi har välutbildad arbetskraft. Åtminstone enligt tidigare finansminister Anders Borg som menade att svenska universitetsutbildningar står sig mycket bra internationellt.
4. Sverige är mycket bra positionerat för den gröna omställningen i Europa. En fördel som förstärks att vi har gott om energi som är relativt billig.

Läs Swedbanks prognos här