Stora brister i kompetensutvecklingen

– Det är tydligt att det finns stora brister i hur arbetsgivarna hanterar medarbetarnas kompetensutveckling, både i systematik, planläggning och kartläggning. Fler arbetsgivare måste börja prioritera sina anställdas kompetensutveckling, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.

Unionens kompetensundersökning är en årligt återkommande undersökning där Novus på uppdrag av Unionen kartlägger hur det står till med kompetensutvecklingen bland tjänstemän i privat sektor.

– Kompetens är grunden för att tjänster och produkter kan tas fram och utvecklas. Att kompetensutvecklingen fungerar genom hela arbetslivet är viktigt för den anställde, för företagens konkurrenskraft och inte minst för Sveriges framtid, betonar Martin Wästfelt.

Kompetensundersökningen visar att när arbetsplatsen har en övergripande plan för medarbetarnas kompetensutveckling används de nya kunskaperna i mycket högre grad på arbetsplatsen.

Åtta av tio tjänstemän som genomfört kompetensutveckling, och som jobbar i sammanhang där arbetsgivaren har haft en övergripande kompetensplan för verksamheten som helhet, instämmer i att deras arbetsgivare tar vara på den nya kompetensen.

Av de som har kompetensutvecklat sig trots att arbetsgivaren inte haft en sådan övergripande plan, uppger bara en fjärdedel att deras arbetsgivare har tagit vara på den nya kompetensen efter insatserna.

– De arbetsgivare som gör rätt, förstår värdet av kompetensutveckling. De gör kort- och långsiktiga behovsanalyser. De arbetar strategiskt med kartläggningar och planer. Man ser de fackliga företrädarna som en tillgång och organiserar verksamheten så att kompetensutvecklingen verkligen kan genomföras i praktiken, säger Martin Wästfelt.

Han konstaterar att alla är överens om hur viktigt det är med kompetensutveckling.

– Företagen får tillgång till kompetens och individen stärker sin ställning på arbetsmarknaden. Men i praktiken blir det annorlunda. Ofta är det så att i goda tider har man inte tid med kompetensutveckling – och i dåliga tider har man inte råd, avslutar Martin Wästfelt.

Totalt deltog 2172 personer i undersökningen. De som svarat är tjänstemän i privat sektor.