Inga produkter i varukorgen.
Så skyddar du företaget mot desinformation
IT & digitalisering Konkurrenter som smutskastar, politiska krafter i attack på Sverige, eller bara folk som vill ”jävlas”. Desinformationskampanjer har blivit vanligare – så här skyddar du ditt företag.
Svenska företag attackeras i trollskogen på nätet. Foto: Adobe Stock
Redan 2011 oroade sig svenska småföretagare för negativ ryktesspridning. Det visade en undersökning från försäkringsbolaget Trygg-Hansa, och man kan säga att oron hade grund. Med åren har allt fler desinformationskampanjer fått uppmärksamhet, och de orsakar i värsta fall stor skada på företagen som drabbas.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
VD-tidningen premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Fakta
5 steg för att skydda ditt företag mot digitala informationshot
- Förbered dig. Ta reda på varför dessa frågor berör dig. Vad kan hända? Hur kan ditt företag påverkas? Lägg upp en åtgärdsplan för hur ni ska agera om ni drabbas. När något väl händer kan det krävas snabba beslut och åtgärder – men var också beredd på att det inte går att vara förberedd på allt. Ibland krävs improvisation, men även då är det en styrka att förstå så mycket som möjligt om mekanismerna bakom.
- Gardera dig. Håll dig och dina medarbetare utbildade på potentiella hot. Kunskap och koll hjälper din organisation att förstå varför dessa frågor är viktiga och vad alla kan bidra med. Kundtjänst och reception kommer ofta först i kontakt med signaler från en desinformationskampanj, ha en rapporteringsgång för hur de kan förmedla när något verkar skumt.
- Håll koll på omvärlden. När Sverige ansökte om Natomedlemskap ökade till exempel trycket på företag med militära kopplingar.
- Håll koll på din bransch. Det som påverkar din bransch, kan även påverka ditt företag. Ibland kan företag samarbeta för att avvärja en desinformationskampanj. Till exempel i frågor som handlar om Sverige är ofta flera företag drabbade.
- Jobba proaktivt. Vissa branscher är mer utsatta än andra för desinformationsattacker. Genom att ligga steget före kan skadorna minimeras, till exempel genom att se till så att sann information redan finns tillgänglig när en kampanj blossar upp, eller att ha en strategi för hur rykten snabbt ska kunna vändas om de sätts i rörelse.
- Ta hjälp. Det kan det vara svårt att göra rätt om ditt företag befinner sig i ett utsatt läge. Det finns aktörer som är specialiserade på monitorering, som kan avgöra till exempel om en kampanj drivs av troll eller upprörda kunder, och kan rådge hur olika kampanjer bäst ska bemötas.
Anna Loverus är vd på Better Odds, som har specialiserat sig på säkerhetsfrågor kopplade till geopolitik, informationshot, hållbarhet och ny teknik. Hon menar att alla företag kan drabbas, av olika skäl.
– En äggproducent eller bonde som arbetar med djurhållning kan utsättas för djurrättsaktivism både digitalt och fysiskt, säger hon. Bolag som har en tydlig hållbarhetsprofil, inom till exempel vindkraft- och solkraftetablering, kan också drabbas, för aktörer som jobbar med desinformation vill ofta motverka samhällsutveckling, åstadkomma destabilisering och vända oss mot varandra.
Företag offer i politiska kampanjer
Konspirationsteorier är också en drivkraft bakom informationskampanjer. De riktar sig ofta mot företag som sysslar med till exempel 5G-teknik, men under pandemin var också covidvaccin-producerande läkemedelsbolag i skottgluggen.
Men det drabbade företaget behöver inte ens vara den egentliga måltavlan för desinformationen.
– Ibland blir företag ”collateral damage” när en politisk desinformationskampanj pågår mot Sverige. Vi kan till exempel se att Ikea ofta drabbas av rysk desinformation där man använder Ikea för att angripa Sverige, säger Anna Loverus.
Desinformationskampanjer till salu
Är det då bara globala företag som behöver oroa sig? Nej, alla kan drabbas, menar Anna Loverus.
– Det ligger fortfarande oftast politiska motiv bakom informationsattacker. Men det blir allt vanligare att företag skriver negativa recensioner om konkurrenter, eller att någon privatperson tycker att det är ett kul sätt att jävlas. Numera finns det också ’pr-byråer’ som erbjuder desinformationskampanj åt den som betalar, förklarar hon.
Och som sagt, ”collateral damage” – oavsiktliga sidoskador – kan drabba även små underleverantörer när internationella företag angrips.
– Ett litet bolag i ’fel bransch’ kan drabbas när något i omvärlden ger upphov till desinformation relaterad till företagets verksamhetsområde. Nu handlar mycket om Nato, och desinformation drabbar företag med någon form av militär koppling.
Fakta
3 desinformationskampanjer mot svenska företag
- Astrazenecas covidvaccin pekas ut som farligt ”apvaccin” av ryska internettroll. 2020 började Astrazeneca skriva leveransavtal med olika stater för det då nya Oxfordvaccinet mot covid-19. En rysk kampanj började samtidigt sprida bilder och memes på nätet om att vaccinet var farligt och kunde förvandla människor till apor. Sannolikt var kampanjen ett angrepp från en affärskonkurrent, för att främja försäljningen av det ryska vaccinet Sputnik.
- Kommunistiska ungdomsförbundet i Kina piskar upp en multimiljonbojkott mot H&M. 2021 slutade H&M köpa bomull från Xinjiang-provinsen i Kina efter rapporter om slavarbete. Det fick kommunistpartiets ungdomsförbund att gå ut på sociala medier med anklagelser om svartmålning av Kina. Kampanjen fick enorm spridning och ledde till en omfattande konsumentbojkott, som kostade H&M 74 miljoner dollar i förlorade intäkter bara under de tre första månaderna.
- Ryska troll attackerar Ikeas korvpriser. 2022 höjde Ikea priset på den klassiska ”femkronorskorven”. Men prishöjningen om två kronor sänktes igen efter högljudda protester på internet. I själva verket var protesterna orkestrerade av ryska nättroll, som ville skada Sverige genom polarisering snarare än att attackera möbelföretaget.
