Så ska näringslivet möta kompetensbristen

Kompetensförsörjning Kompetensbristen är en av näringslivets största utmaningar. Det räcker inte med enstaka åtgärder för att komma till rätta med problemen, utan krävs en flora av insatser, inte minst från offentligt håll, framgår av en färsk rapport från Tillväxtanalys.

Så ska näringslivet möta kompetensbristen
Kompetenshöjande åtgärder krävs för att företagen ska kunna växa och hantera kompetensbristen.. Foto: Stock Adobe.

Tillväxtanalys – Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser har i ett stort projekt undersökt de kompetensutmaningar som näringslivet står inför.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
VD-tidningen premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Strategiska artiklar med tips och analyser.
  • 6 fullmatade magasin årligen.
  • Tillgång till premiumnyheter på vdtidningen.se.
  • 100 procents fokus på vd-rollen.
Redan prenumerant?

Slutrapporten – ”Beredskap för förändrade kompetensbehov – möjligheter och hinder för kompetensomställning” – bygger på fyra tidigare studier som belyser kompetensutveckling och lärande ur lite olika vinklar. I slutrapporten har man även gjort några kompletterande analyser, till exempel om utbildningssystemets utveckling när det gäller vuxna och yrkeshögskoledeltagares rörlighet på arbetsmarknaden.

Stora utmaningar

Den samlade bilden är att Sverige har flera styrkor, som en generellt hög utbildningsnivå, men också stora utmaningar. Det gäller inte minst skillnaderna i befolkningens möjligheter att löpande uppdatera sina kunskaper, menar Maria Bond, analytiker på Tillväxtanalys.

– Det behövs insatser som verkar för ett näringsliv i framkant samtidigt som hela befolkningens förmågor tas till vara och utvecklas med förändringarna som sker, säger hon.

Maria Bond, analytiker, Tillväxtanalys, har tittat på kompetensbristen i näringslivet.
Maria Bond, analytiker, Tillväxtanalys, har tittat på kompetensbristen i näringslivet.

Det kräver en flora av olika insatser för att kompetensbrister i arbetskraften och i företagsledningar inte ska hämma utvecklingen. Risken finns annars att företag inte kan växa eller utvecklas. Och för individer som inte har den kompetens som näringslivet efterfrågar innebär det en svagare ställning på arbetsmarknaden.

– Arbetskraften behöver hänga med i utvecklingen samtidigt som många företag behöver arbeta mer strategiskt med att rekrytera och kompetensutveckla personal. Många företag har svårt att identifiera och agera på kompetensbehov, understryker Maria Bond.

Svårt få med företagen

Det görs också många riktade satsningar till företag för att främja deras kompetensarbete. En sammanställning som Tillväxtanalys gjort av erfarenheter från Sverige och andra länder visar dock att det ofta är svårt att få med företag i kompetenshöjande satsningar, även där behoven är stora.

– Det har att göra med att många företag, särskilt de mindre, har svårt att avvara tid och resurser för att medverka. Satsningarna når därför sällan förväntade resultat, konstaterar Maria Bond.

Ett annat hinder utgörs av den splittring som finns inom området. Sverige har till skillnad från en del andra länder ingen sektorsövergripande strategi för kompetensförsörjning och livslångt lärande. Det är många aktörer som bär olika ansvar i systemet och som lyfter behovet av bättre samarbete mellan exempelvis politikområden och utbildningsaktörer.

Sociala förmågor värderas högre

Kompetensbehoven ser också väldigt olika ut inom olika områden i näringslivet.

– Det finns kompetensbrister inom flera områden. Vissa verksamheter söker yrkesutbildade på gymnasial nivå, andra brister gäller avancerad spetskompetens inom teknikinriktade sektorer. Vi pekar snarare på de långsiktiga förändringar som innebär förskjutningar av vad arbetskraften behöver kunna mer generellt, säger Maria Bond.

Läs även: Kompetensbrist hotar svensk konkurrenskraft

Forskning visar exempel att datoriseringen gjort att sociala förmågor värderas högre i dag jämfört med tidigare.

– Det har att göra med att datorer inte kan ersätta mänskliga förmågor som kommunikation och idéskapande, förklarar hon.

Pandemin har ökat kraven

Pandemin har också på flera sätt påskyndat strukturomvandlingen och ökat kraven på kompetensomställning, framgår av rapporten. Verksamheter har slagits ut och förändrats samtidigt som andra har tillkommit. Många har också behövt öka sina digitala kunskaper till följd av det ökade distansarbetet.

Vilka insatser krävs då för att säkra näringslivets kompetensbehov?

– Systemet är inte lätt att överskåda, men det som behövs är ett tydligare helhetsgrepp. Problemen kräver en flora av insatser på olika nivåer och med olika målgrupper för att möta de olika behoven. Riktade satsningar till företag kan vara viktiga för att möta behoven där de är som störst, men det är också förknippat med flera utmaningar och kräver att de designas på ett genomtänkt sätt, säger Maria Bond.

Yrkeshögskolan fyller viktig funktion

I projektet har Tillväxtanalys riktat särskilt fokus på yrkeshögskolan. Resultaten pekar på att den fyller en viktig funktion.

– Det går bra för individer som påbörjar en sådan utbildning. Det gäller inte bara yngre utan även äldre och både kvinnor och män. Våra resultat pekar på att fortsatta investeringar för att utveckla yrkeshögskolan är samhällsekonomiskt motiverade, säger Maria Bond.

Men även näringslivet har en nyckelroll i arbetet med kompetensutveckling. Även om det är svårt att mäta kan även små och återkommande kompetenshöjande insatser ge stora effekter på sikt.

– Forskningen på området pekar också på att det inte bara är tillgången till kurser utan även det dagliga lärandet mellan kollegor och chefer samt lärandet som sker när arbetet utförs som skapar positiva effekter. När vi intervjuade kunskapsintensiva tjänsteföretag lyfte de företagskulturen som ett sätt att skapa värdeskapande och kostnadseffektiv kompetensutveckling, säger Maria Bond.

Någon ”best practice” när det gäller företagens kompetensarbete och hur de bör jobba med att utveckla sina medarbetare är dock svårt att peka på, menar hon.

– Men vi kommer till slutsatsen att staten bör fokusera på informationsbrister i företagen och ge mer grundläggande och generell information om hur kompetens kan organiseras och utvecklas, säger hon.

Individen har stort ansvar

Vilket ansvar ligger på individen?

– Det ligger ett stort ansvar på individen för att säkra sin kompetens och sin ställning på arbetsmarknaden, inte minst för att kunna försörja sig. I rapporten beskriver vi hur individualiseringen av arbetslivet ökat. Det ställs högre krav på individen att själv planera sin kompetensutveckling för att säkra sin fortsatta ställning på arbetsmarknaden, sammanfattar Maria Bond.

VD-tidningen

Vd-tidningen Premium

För dig som har 100 procents fokus på vd-rollen.
Full tillgång till strategiska artiklar med tips och analyser.