Så minskar du nervositeten under en presentation

– Vi sextiotalister fick inte träna speciellt mycket i skolan på att tala inför en grupp. Nu finns det bättre verktyg för detta men fortfarande är det många som behöver träna på att hantera sin nervositet, berättar hon.

Maria Scullman Mindehag konstaterar att det kan kännas obehagligt att stå inför andra och tala.

– Men ett visst mått av nervositet inför en presentation är faktiskt nödvändigt om man vill ha gnista och energi i sin framställning. Det gäller dock att hålla den på en lagom nivå så att nervositeten blir en hjälp och inte ett problem, konstaterar hon.

En nedärvd funktion

Att bli nervös är en nedärvd funktion i vår reptilhjärna.

– En gång i tiden var denna funktion helt enkelt en förutsättning för överlevnad, i dag ställer den mest till med besvär.

Den som gör en presentation ställer sig utanför gruppen och framför en grupp av mer eller mindre kända människor.

– Vår hjärna är programmerad för att framför en grupp utanför vår skyddande miljö reagera med stark kamp eller flyktinstinkt. Tidigare dog man på savannen om man stod utanför sin grupp, säger Maria Scullman Mindehag.

Pumpar ut adrenalin

Vad som händer i kroppen när vi blir nervösa är att hjärnan sänder signaler till kroppen att pumpa ut adrenalin i blodet. Detta gör att blodet strömmar till i de stora muskelgrupperna och sinar i matsmältningen, små muskelgrupper och hjärnan.

– Det leder till känslan av att vi håller på att svimma, får tunnelseende eller känner det som att vi får en blackout och inte kommer ihåg någonting av allt som vi tänkt säga.

Om detta händer menar Maria Scullman att man kan bryta presentationen en stund, öppna ett fönster, göra ett grupparbete eller försöka få i gång en dialog.

Hon konstaterar att man även kan få andra irriterande symptom som darrningar, svettningar, börjar stamma, rodnad, tung andhämtning, muntorrhet och hjärtklappning.

Viktigt med bra förberedelser

För att förebygga alltför mycket nervositet gäller det att förbereda sig bra. Maria Scullman Mindehag menar att 70 procent av framgången bygger på förberedelser.

– Här handlar det mycket om mental programmering och att visualisera framgång. Genom att träna framför spegeln blir man mycket säkrare och man kan också spela in sitt framträdande på telefonen för att höra hur det låter.

Hon tipsar även om att lära sig de första fyra minuterna av presentationen ordagrant.

– Det ökar chansen till en lugn start. Efter fyra minuter har hjärnan förstått att ”det akuta hotet” inte är så akut utan sänker adrenalintillströmningen, och du börjar känna dig lugnare.

Hon liknar en presentation vid en flygresa:

– En intensiv start, en lugn och behaglig resa och en trygg landning på utsatt tid.

Att precis innan en presentation göra sig av med överskottet av adrenalin genom att gå undan och spänna musklerna bidrar också till att mildra nervositeten.

– Att hälsa på och småprata med åhörarna innan presentationen brukar också hjälpa till att lugna nerverna.

Fokusera på glada ansikten

När väl presentationen startat kan man med fördel börja med att fokusera på de glada ansiktena bland åhörarna.

– Efter en stund måste du dock söka ögonkontakt även med övriga för att publiken ska må bra, men i början kan det vara en god hjälp. Sedan kan man också titta långt bort i lokalen och gå in i sin egen bubbla.

Hon betonar att man ska tänka på att ingen publik vill att talaren ska misslyckas.

– Alla som sitter och lyssnar vill inget hellre än att det ska gå bra för den som talar. Det är bara du själv som inbillar dig en illvillig publik.

Att ta några djupa andetag för att få ned röstläge och få kontroll på andningen är ett annat tips som hon kommer med.

En framgångsfaktor som får talaren att må bättre är att le.

– Dessutom får det följdeffekter av att andra ler och du får fler glada ansikten i publiken.

Det är också bra att ha sitt manus till hands och slippa tänka på vad som händer om man kommer av sig.

Be om feedback

Maria Scullman Mindehag tycker också det är viktigt att dokumentera det som fungerade bra i presentationen och som kan användas i nästa.

– Tänk inte på det som inte var bra utan hur det ser ut när det är ännu bättre.

Har man möjlighet är det också bra att be om feedback från en vän eller en kollega om hur de såg på presentationen.

– Det är nästan alltid så att man som person är mer självkritisk än vad publiken är. Därför är det sättet ett bra tillfälle till positiv feedback för fortsatt omprogrammering.

Hon tycker att det är bra om man kan spela in sig själv på film när man gör en presentation.

– Det förstärker nästan alltid ett positivt intryck. Dessutom får du en bekräftelse på att nervositet inte syns lika mycket som det känns, avslutar Maria Scullman Mindehag.