Så har svenskarna ändrat sitt beteende under coronakrisen

Affärerna I samarbete med Telia och Coop har forskare vid Handelshögskolan i Stockholm avslöjat svenskarnas rörelse- och hamstringsmönster över de senaste och kommande veckorna.

Så har svenskarna ändrat sitt beteende under coronakrisen
Erik Wetter och Sara Rosengren

Det nya forskningsprojektet, lett av forskarna Sara Rosengren och Erik Wetter på Handelshögskolan i Stockholm, kombinerar kunddata från olika företag inom handel, telekom och media för att kunna ge en djupare insyn i allmänhetens beteendedynamik. Huvudfokus ligger på frågor som rörelsemönster, konsumtion och hamstringsbeteenden.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
VD-tidningen premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Strategiska artiklar med tips och analyser.
  • 6 fullmatade magasin årligen.
  • Tillgång till premiumnyheter på vdtidningen.se.
  • 100 procents fokus på vd-rollen.
Redan prenumerant?

Genom ett samarbete med matvarukedjan Coop och teleoperatören Telia kan forskarna följa hur myndigheternas rekommendationer har påverkat svenskarnas beteende när det gäller matvaruinköp och rörlighet.

– Aggregerad och anonymiserad kunddata från privata företag kan ge snabba insikter i olika samhällsgruppers beteenden, inte minst inom åldersgrupper som räknas som högriskgrupper och därmed som mer utsatta, säger Sara Rosengren.

Tidiga resultat tyder på en märkbar fördröjning när det gäller att uppnå de avsedda effekterna av myndigheternas riktlinjer – som exempelvis social distansering och minskad rörlighet – men en betydligt kortare fördröjning när det gäller oavsiktliga konsekvenser som hamstring.

Data visar exempelvis att svenska konsumenter köpte mer mat än vanligt mellan den 10 och 19 mars, efter att Folkhälsomyndigheten informerat om en hög risk för allmänspridning i landet. Hamstringsbeteendet var påtagligare i Stockholm än i resten av landet och nådde sin topp 48 timmar efter myndighetens uttalande för att sedan avta.

Den 16 mars gick svenska myndigheter ut med rekommendationer om att personer över 70 år bör stanna hemma och begränsa sina kontakter. Den 17 mars uppdaterades rekommendationerna med att alla som kan jobba hemma bör göra det. Men en analys av mobil- och kunddata för Stockholm visar att det tog åtta dagar innan både den allmänna befolkningen och de i den äldre åldersgruppen hade minskat sin rörlighet med hälften.

Projektet tydliggör det stora allmänvärdet som data från privata företag har när det gäller att ge en inblick i människors beteenden och reaktioner på myndigheternas rekommendationer under krissituationer som COVID-19.

– Att förstå tidslinjen för både de avsedda och oavsiktliga effekterna som offentliga uttalanden har är avgörande för en effektiv krishantering, konstaterar Erik Wetter.

Med tanke på att COVID-19 troligtvis kommer att ha stor påverkan på både samhälle och ekonomi över en längre tid framöver har forskarna för avsikt att fortsätta utveckla projektet tillsammans med partnerföretag under de kommande månaderna. De hoppas också kunna knyta fler partners till sig för att ytterligare fördjupa insikterna om svenskarnas beteende under kriser.

Vanligtvis bedrivs forskning under veckor och månader innan några resultat publiceras, men med tanke på den rådande situationen ser forskarna ett värde i att dela med sig även av tidiga resultat. Analyserna kommer att uppdateras löpande under projektets gång.

 

Bloggen

På nytt jobb

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
VD-tidningen

VD-tidningen Premium

Med fullt fokus på vd-rollen.
Full tillgång till strategiska artiklar med tips och analyser.