– Yrken som kräver högskoleutbildning sticker ut med fler sjukskrivningar som beror på stressrelaterade diagnoser och utmattningssyndrom. Psykiatriska diagnoser leder ofta till längre sjukskrivningar än de flesta andra sjukdomar och längden på sjukskrivningar relaterade till psykisk ohälsa har dessutom ökat över tid. Det är ett mysterium att arbetsgivare inte arbetar mer strukturerat med sitt förebyggande arbete med denna vetskap, säger Jenny Wiener, hälsoekonom på Skandia.
Det finns gott om ”Friskfaktorer” som har en förebyggande och främjande effekt på den psykiska hälsan och välbefinnandet bland arbetstagare. De faktorer som främst kopplats till psykiskt välbefinnande är ett gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande och bemyndigande), kontroll i arbetet, balans mellan arbete och fritid, balans mellan arbetsinsats och belöning, tydliga mål och anställningstrygghet. Med bakgrund av ovan kan vi få delvisa förklaringar till att graden av psykisk ohälsa skiljer sig mellan yrkeskategorierna.
– Det är inte bristen på fruktkorgar som gör att vården har så höga sjuktal för psykiska besvär. Här har vi en komplex styrning som inte tar tillräcklig hänsyn till arbetsbelastningen – vilket resulterar i att medarbetare slits ut. Personal inom sjukvården vittnar ofta om att de känner moralisk och etisk stress när de inte kan leva upp till vad yrkeshedern kräver, avslutar Jenny Wiener.
Andel av nystartade sjukfall i yrkesgrupper som beror på psyskisk ohälsa
Jordbruk, skogsbruk och fiske 14%
Byggindustri 18%
Tillverkningsindustri, gruvor och mineraler 22%
Transport och magasinering 23%
Energi och miljö 26%
Hotell och restaurang 26%
Fastighet 27%
Handel och serviceverkstäder 28%
Personliga och kulturella tjänster 31%
Vård och omsorg 32%
Kreditinstitut och försäkringsbolag 36%
Utbildning 36%
Juridik, ekonomi, vetenskap och stödtjänster 37%
Information och kommunikation 41%
publicerad 18 november 2021