I slutet av februari 2020 kom ledarskapstalaren Svante Randlert ut med sin bok ”Drömledarskapet”. Den hade han skrivit under en tid när det mesta pekade uppåt för svenska företag. Han konstaterar att de två år som vi drabbades av pandemin har gett lika stora beteendeförändringar som under ett helt årtionde och att många av trenderna som var på gång innan pandemin har förstärkts. Men det finns också saker som förändrats.
– Den allra tydligaste förändringen är det ökade intresset från medarbetare att arbeta hemifrån, vilket ställer nya krav på ledarna, säger han.
Svante Randlert konstaterar att vi nu lever i en tid av ännu snabbare förändringar än tidigare och att alla behöver anpassa sitt ledarskap och sin kunskap till det.
– En konsekvens av detta är att många företag nu satsar betydligt mer på att bygga nätverk och att i högre grad än tidigare samarbeta mer både internt i organisationen samt externt med andra företag, allt för att kunna vara konkurrenskraftiga och agila.
Omvärldsanalys
Hans främsta devis är: ”Tänk om vi måste tänka om, för det som tagit er hit, kommer inte att ta er dit ni vill imorgon”.

Foto: Oskar Omne Framtidens ledarskap handlar för Svante Randlert om att leda för att få andra att vilja och kunna skapa – ledarskap. Foto: Oskar Omne
– En röd tråd hos skickliga ledare är deras förmåga att anpassa organisationen till förändringar, framför allt förändringar av de mer ovanliga och oförutsägbara slagen som exempelvis pandemin och Rysslands invasion av Ukraina. Det är lärandet som gör oss konkurrenskraftiga när det som en gång var nödvändigt blir onödvändigt och det som tidigare var hållbart blir ohållbart.
Svante Randlert konstaterar att en framträdande egenskap är att dessa ledare lägger mycket tid på spaningar, strategiska framtidsfrågor och omvärldsanalys, vilket gör att de tidigt kan upptäcka svaga signaler i omvärlden eller viktiga alarmklockor från konkurrerande branscher och konkurrenter, och därmed tidigt kan parera och agera.
– Kanske lite klyschigt ja visst, men det gäller att ha ögonen i framrutan, inte i backspegeln. Detta ansvar kan inte bara ligga hos dig som ledare, det är kanske inte alltid du som kör bilen som inser att ni måste svänga, gasa eller bromsa. Det är det kanske dina medarbetare som gör. Genom att ge alla både tillåtelse och ansvar att hålla koll på omvärlden kommer framtiden inte behöva bli så överraskande. Utan spaning ingen aning som de säger inom Försvarsmakten, säger Svante Randlert.
Skapandet en konstform
Han betonar att ordet skapa är centralt i ledarskap.
– Det är en konstform. Och övning ger färdighet. Det finns inga genvägar. Allt handlar om vad du gör varje dag. Vad behöver du göra varje dag för att möjliggöra så att medarbetarna ska kunna och vilja skapa rätt saker tillsammans.
Svante Randlert betonar att ledarskap inte längre handlar om att kontrollera och instruera utan i stället att supportera, involvera och inspirera.
– Ledarskapet går ju ut på att leda genom andra, därför leda för att andra ska kunna skapa. Framtidens arbetsplats är något som skapas tillsammans mellan arbetsgivare och arbetstagare. Allt kommer ner till att en organisation bara är lika bra som medarbetarna som arbetar i den, säger han.
Under de senaste tio åren har världen förändrats inte minst kraven på hur organisationer ska se ut och prestera.
– Jag kan till exempel se att flera av chefernas vanligaste bekymmer är effekterna av den ökande personalomsättningen, de stora kompetensskiftena och teknikskiftena på arbetsplatserna samt den alltmer flexibla arbetsplatsen. Det är lätt att förstå att denna förändring kommer att fortsätta, även under de kommande tio åren, säger Svante Randlert.
Ökad grad av självbestämmande
Han ser en framtid där spetskunskapen inte längre ligger hos chefen, utan hos medarbetaren.
– Tillgången till information ger medarbetaren ökade möjligheter att ställa krav på sin chef och sin organisation, men också bättre förutsättningar att fatta beslut och sätta mål för sitt eget arbete.
Och när graden av självbestämmande ökar måste också graden av självledarskap och ansvar öka.
– Då blir tydlighet, tillit och relationer avgörande för att kunna utöva ledarskap, eftersom kontroll och överdriven tilltro till auktoritet inte längre fungerar.
Viktiga frågor för ledarskapet blir då i stället enligt honom frågor som att vara ”bryende” och ”gillbar”, hypotesstyra och parera, övertygare och värdeskapande, förädlare och experimenterare, samt reflekterare och batterinivåreglerare.
Möjliggöra kraft och riktning
Framtidens ledarskap handlar för Svante Randlert alltmer om att förmedla en vision och dröm, att bidra med värde och syfte.
– För mig är en bra ledare någon som sprider ljus, kraft och värme. Ledarskap är en egenskap, en förmåga som kräver träning. Ledarskap är något som förtjänas.
Han konstaterar att snabbhet är avgörande för framgång.
– Men det handlar inte om att stressa eller göra mer. Det handlar om att reflektera, göra rätt saker, välja bort, och ta resoluta beslut. Då blir du snabbare. Och oavsett om du är stor eller liten kan du vara snabb.
Det måste därför gå snabbare att jobba fram idéer till ett koncept och att sedan testa det snabbare.
– Korsfunktionella team kommer att bli viktigare i en tid då tempot ökar. Det blir förmodligen svårare att leda en sådan organisation, men definitivt enklare att jobba i den. Som ledare behöver du driva fler projekt och fler team snabbare.
Videomöte på en timme
Svante Randlert är nu också vd för en start-up som finns i 13 länder efter ett år. Han har själv under pandemin levt som han lär ut kring att tänka om vi måste tänka om.
Han och hans team skapade tjänsten Wisory, där de erbjuder ledare att få ett bollplank inom affärs- eller ledarskapsrådgivning via ett videomöte på en timme.
– För inte så länge sedan kändes det för många otänkbart att träffa en läkare, en psykolog eller en veterinär via en dator eller mobil. Idag är det för många en självklarhet. På samma sätt tycker jag att det borde vara självklart för människor att även få den här rådgivning och det här lärandet digitalt, avslutar Svante Randlert.
5 förändringar i ledarskapet efter corona
- Från B2C eller B2B – till P2P (people to people).
- Från att ha tro att du har alla svaren – till att vara den som ställer rätt frågor (från utropstecken till frågetecken).
- Från att vara en ”doer” – till att vara en ”enabler”.
- Från att följa upp ”head count” – till att följa upp ”heart count”.
- Från att göra dubbelt så mycket som blir hälften så bra – till att göra hälften så mycket som blir dubbelt så bra.