Kritiserade värdegrundbegreppet synas

— Det finns skäl att kritiskt ifrågasätta både hur och varför organisationer ägnar icke-försumbar tid, resurser och uppmärksamhet åt värdegrundsarbete. Det finns också skäl att utforska vilka alternativ som står till buds. Det är lätt hänt att idén att man bör ha en värdegrund och jobba med denna följer sin egen logik, blir ett mål i sig själv, med mycket oklar verkan på något utanför värdegrundsarbetet – och tillfälliga upplevelser av att det »känns bra«. Detta gäller nog en hel del modern organisationspraktik, där planer, policyer, powerpointpresentationer och annat ceremoniellt tar stor plats, säger Mats Alvesson.

Värdegrund har under de senaste tre decennierna blivit lika vanligt som gratis kaffe på arbetsplatser runt om i landet. Offentlig sektor tycks särskilt benägen att lägga tid och resurser på värdegrundsarbete och att i medier högtidligt prata om sin värdegrund, men fenomenet förekommer även frekvent inom näringslivet, särskilt i större företag. I en enkät med 400 svenska företag svarade nio av tio att de hade en värdegrund (Wildfire, 2014). Oavsett om det rör sig om privat eller offentlig sektor är anspråket att verksamheten genomsyras av en uppsättning föredömliga värderingar. Tid och resurser läggs på att framhålla sina positiva och populära företräden.

Värdegrundsarbete är inte oproblematiskt. Det leder inte bara, om ens överhuvudtaget, till positiva effekter. Hur kan vi förstå detta fenomen och hur kan vi arbeta med styrning och ledning av organisationer på genomtänkta och realistiska vis?

Författarna till Värdet av värdegrunder vill med casestudier och praktiska reflektioner bidra till att minska risken att organisationer ägnar sig åt storskaliga och pretentiösa projekt som gör ledningar, stabsfolk och konsulter nöjda men som, på gott och ont, inte gör någon större skillnad för verksamheten i vardagen. Många värdegrundsarbeten är i riskzonen.

“Värdegrunder bör även förstås ur ett ideologiskt perspektiv. Sverige har under de senaste tre decennierna präglats av en stark globalisering med öppna gränser. Det har bland annat lett till en efterföljande reaktion i form av nynationalism och krav på minskad öppenhet, men också problem med en mångfald som kanske inte bara är en välsignelse, då den utifrån vad vi ser och erfar kan medföra värde- och normoklarheter samt ökad förvirring på arbetsplatser. Offentliga organisationer, liksom de flesta stora svenska företag, försvarar ofta det öppna, demokratiska, inkluderande och liberala samhället i den formella kommunikationen och då ofta med hänvisning till dess värdegrund.”

— ur Värdet av värdegrunder

Mats Alvesson är organisations- och ledningsforskare och professor vid Lunds universitet. Han är en av Sveriges mest internationellt citerade samhällsvetare och har skrivit ett trettiotal böcker, bland dem Dumhetsparadoxen och Extra allt.

Martin Blom är docent i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Hans forskning kretsar huvudsakligen kring bolagsstyrning, strategi och ledarskap och han har publicerat böcker, bokkapitel och artiklar inom samtliga dessa områden.

Andreas Jansson är civilekonom och doktorerar i företagsekonomi vid Lunds universitet.