Kraft att verkställa viktigt för att komma i mål

– Ordet användes av Aristoteles, och jag tycker att det är användbart. Det betyder verkställandekraft, en förmåga vi använder för att göra det vi vill och låta bli det vi inte vill. Ett liknande begrepp är det finska sisu, säger Riitta Eivergård, som har sina rötter i just Finland.

Om motivation är människans startmotor – ett tillstånd av entusiasm och avsikt – är volitio i stället förbränningsmotorn, kraften som gör att man verkligen kommer i gång och konsekvent agerar för att nå målet. Uppstår det hinder eller svårigheter finns förmågan att se lösningar och skapa möjligheter, med bibehållen fokus och energi.

Processer som styr volitio

Att medarbetare har tillgång till sin volitio kan alltså ge bra resultat i verksamheten de arbetar i. Då kommer man i mål.

– Det är viktigt att man i organisationer förstår vilka processer som styr personalens och organisationens verkställandeförmåga. En person med stark motivation som hamnar i fel sammanhang har inte tillgång till sina drivkrafter, säger Riitta Eivergård.

En klassisk regel för att ro projekt i hamn är SMART-modellen. Enligt den ska mål vara Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsbestämda. Här vill Riitta Eivergård byta ut A mot Ä, som i Ägd. För att få engagemang krävs att den som ska göra jobbet upplever att det är hennes eget mål, att hon ”äger” det; att det har en innebörd och känns meningsfullt.

– Innebörden måste vara tydlig och kännas meningsfull. Det kan vara två, tre steg mellan det strategiska beslutet och den som ska utföra själva arbetet. Organisationen behöver säkra att målet verkligen ägs av de berörda.

Strukturer ska stötta

För att skapa verkställandeförmåga ska en organisation ha ledarskap, struktur och processer som verkar i den riktning man vill röra sig. Värderingar, regelverk och kommunikationsinsatser hjälper till. Ett coachande ledarskap likaså, eftersom det konkretiserar personliga mål. Men helt avgörande är individens egen volitio.

– Självreglering är grunden för att utveckla volitio, och den hänger ihop med hur vi tänker inför en uppgift eller situation och vilka tankar känslorna väcker, konstaterar Riitta Eivergård.

Självreglering har i sin tur ett samband med självkänsla, självförtroende och självtillit. Självkänslan utgör basen, det är viktigt att vara grundad i att känna sig som en värdefull person. Då är det till exempel okej att be om hjälp.

– Självförtroende handlar om prestation. Med god självkänsla är det lättare att acceptera både det man är bra på och vad man är mindre bra på. Man växer genom görandet. På toppen finns självtilliten, som gör att vi vågar mer, förklarar Riitta Eivergård.

Frysta, frustrerade och duracellkaniner

Energi och fokus ska balanseras för att skapa volitio i en organisation. Den grupp som har hög energi och tydligt fokus på målet – stjärnorna – utgör ofta en liten del av medarbetarna, enligt Riitta Eivergård. Deras motsats är ”de frysta”, som varken ser målet eller har någon energi. De kan vara utmattade eller till och med utbrända. Frustrerade är de som vet vad som förväntas, men inte är engagerade. Och ”duracellkaninerna” har massor av energi, men riktar den inte åt något genomtänkt håll.

– Både fokus utan energi, och energi utan fokus, kan leda till utmattning. För varje person i en organisation är det viktigt med hållbar energianvändning, som bland annat bygger på återhämtning. Organisationen kan verka för att skapa resultat med mindre energi och en hälsosammare arbetsmiljö med mer glädje och engagemang, avslutar Riitta Eivergård.