Inga produkter i varukorgen.
Kvinnor använder fritiden till kompetensutveckling
Kompetensutveckling
En ny rapport från Finansförbundet visar att kvinnor i större utsträckning än män använder fritiden för sin kompetensutveckling. Detta menar förbundet är dåligt för ett jämställt arbetsliv.
Finansbranschen är i snabb förändring. Digitalisering och nya lagkrav och kundbeteenden ställer krav på hög omställningstakt i branschen. Det i sin tur innebär ett behov av förändrade kompetenser i branschen.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
VD-tidningen premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Strategiska artiklar med tips och analyser.
- 6 fullmatade magasin årligen.
- Tillgång till premiumnyheter på vdtidningen.se.
- 100 procents fokus på vd-rollen.
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Det visar sig dock att delar av planerad kompetensutveckling ställs in – ofta bortprioriterat som följd av hög arbetsbelastning. Så många som fyra av tio får också mindre än en timme av kompetensutveckling per månad. Samtidigt använder varannan man och två av tre kvinnor fritid till inläsning för till exempel nödvändiga licensieringar.
Läs mer: Ledningen måste engagera sig mer i kompetensutvecklingen
– Det är inte bra, kompetensutveckling ska ske på arbetstid. Fritiden är viktig tid för återhämtning. Att kvinnor i högre utsträckning än män arbetar på fritiden gynnar inte jämställdheten eftersom kvinnor generellt tar större ansvar för det obetalda arbetet i hemmet, säger Finansförbundets ordförande Ulrika Boëthius.
I rapporten framträder tre nyckelfaktorer för en väl fungerande kompetensutveckling: tid, struktur och facklig närvaro. Arbetsplatser med facklig representation erbjuder anställda en bättre utveckling av kompetensen.
Läs mer: Bara drygt hälften av företagen satsar på kompetensutveckling
– En för hög arbetsbelastning riskerar att leda till stress och medföra en försämrad arbetsmiljö i tillägg till att man som medarbetare stagnerar i sin utveckling. På så sätt hänger en väl fungerande kompetensutveckling och god arbetsmiljö också samman, konstaterar Ulrika Boëthius.
Rapporten visar också att 30 procent av medarbetarna inte fått någon kompetensutveckling under det senaste året och för drygt hälften av medarbetarna har planerad kompetensutveckling genomförts. Den vanligaste orsaken till inställd kompetensutveckling är tidsbrist.
För drygt hälften av medarbetarna, 53 procent, har planerad kompetensutveckling genomförts. Drygt var tredje har delvis kunnat genomföra planerad kompetensutveckling och en av tio medarbetare har fått ställa in den planerade kompetensutvecklingen.
Rapporten visar även att:
– Varannan inställd timme för kompetensutveckling senaste året beror på tidsbrist.
– Nio av tio som fått kompetensutveckling senaste året är nöjda.
– Sju av tio känner inte till om arbetsplatsen har en policy för kompetensutveckling.
– Fyra av tio saknar individuell plan för sin kompetensutveckling.
